I FOKUS JUST NU

FLER ARTIKLAR arrow
Torvfri odling på tak i Stockholm

På Stockholms tak odlas växter utan torv och krukor

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson var chefredaktör för Tidskriften Betong 2004–2021, under en period då tidningen vann Årets Facktidskrift och prisades i både Publishingpriset och Svenska Designpriset. Betonggalan nominerades tre gånger till Årets Tidskriftsevent. Han har dessutom tilldelats Olle Engkvist-medaljen. Han har också varit sportjournalist, informationschef, utbildat sig till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmen är att en dag göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

På Garnisonens tak i Stockholm har en 600 kvadratmeter stor plantskola anlagts där 54 svenska ängsväxtarter odlas utan torv och plastkrukor. Växterna ska kunna levereras med bara rötter till planteringar runt om i staden. Bakom satsningen står fastighetsägaren Vasakronan och Bee Urban Green Spaces, medan Swerock har tillverkat ett särskilt odlingssubstrat med bland annat biokol och återvunnet material.

Plantskolan har etablerats på Garnisonens tak på Östermalm och beskrivs av projektets aktörer som Europas första takbaserade plantskola för barrotsodling. Till skillnad från konventionell plantskoleproduktion ska växterna kunna tas upp ur odlingsbäddarna och transporteras utan jordklumpar och krukor.

Det innebär att stora mängder plantor kan transporteras på betydligt mindre utrymme. Enligt urbanekologen Josefina Oddsberg Gustafsson, grundare av Bee Urban Green Spaces, ska det vara möjligt att distribuera tusentals plantor med en lådcykel.

Odlingen omfattar 54 arter ur den svenska ängsfloran, delvis med lokalt ursprung i Mälardalen. Växterna såddes under september och ska utveckla sina rotsystem under vintern och våren. Avsikten är att de därefter ska användas i planteringar i Stockholmsområdet. Det rapporterar tidningen Mitt i, som besökt anläggningen.

Specialblandat substrat ersätter odlingstorven

En central del av projektet är det odlingsmaterial som har utvecklats för att klara förutsättningarna på ett tak. Swerock har tillverkat substratet vid sin anläggning i Vinsta, efter ett recept som utvecklats tillsammans med Nordiczero.

Blandningen innehåller bland annat pimpsten, grus, biokol och krossade lecakulor från restmaterial. Den är framtagen för att ge plantorna tillgång till fukt och näring samtidigt som den ska ha en struktur och vikt som fungerar på ett bjälklag.

“Tillsammans säkerställde vi att substratet svarar mot BUGS krav på långsiktig näringshållande förmåga, groning och rätt struktur,” säger Jonatan Malmberg, produktchef på Nordiczero.

Till skillnad från vanlig planteringsjord bygger blandningen till stor del på mineraliska material. Pimpstenens porösa struktur kan bidra till att hålla vatten samtidigt som den ger utrymme för luft i odlingsbädden. Biokol kan påverka substratets vatten- och näringshållande egenskaper, beroende på råvara och tillverkningsmetod.

– Tillsammans säkerställde vi att substratet svarar mot BUGS krav på långsiktig näringshållande förmåga, groning och rätt struktur, säger Jonatan Malmberg, produktchef på Nordiczero, i ett pressmeddelande.

Odlingsbäddarna ska samtidigt ge växterna förutsättningar att utveckla kraftiga rotsystem. I en intervju med Mitt i beskriver Josefina Oddsberg Gustafsson hur den begränsade näringstillgången får plantorna att utveckla större rotsystem när de söker efter vatten och näring.

Metoden innebär också en skillnad vid etableringen. Enligt Josefina Oddsberg Gustafsson får beställarna räkna med att växterna behöver längre tid innan planteringarna får full blomning, jämfört med större krukodlade plantor.

Torvfria alternativ efterfrågas i en bransch med stort torvberoende

Försöket i Stockholm sker samtidigt som användningen av odlingstorv granskas alltmer ur klimatsynpunkt.

I den statliga utredningen Odlingstorv och klimatet, SOU 2026:18, konstateras att torv fortfarande har en central roll i svensk trädgårdsproduktion. Torv har god vattenhållande förmåga, en gynnsam porstruktur och låg naturlig näringsnivå, vilket gör det möjligt att styra plantornas tillväxt.

Samtidigt orsakar dränering av torvmarker utsläpp av växthusgaser. När torv bryts och senare bryts ned frigörs också kol som har lagrats i marken under mycket lång tid.

Enligt utredningen används omkring 200 000 ton torv årligen inom svensk yrkesmässig trädgårdsodling. Ytterligare omkring 200 000 ton används för tillverkning av anläggningsjord. Uppskattningarna bygger på äldre branschuppgifter och är behäftade med osäkerhet.

Utredningen konstaterar också att torv i anläggningsjord kan ersättas med exempelvis grönkompost, medan det fortfarande saknas fullgoda alternativ i tillräcklig omfattning för flera typer av professionell växtproduktion.

Barrotsodling kan minska behovet av transporter

Barrotsodling är en etablerad metod inom bland annat skogsbruk och plantskoleproduktion. Principen är att plantorna tas upp utan att en jordklump följer med rötterna. Det minskar både vikten och volymen vid transport och hantering.

På Garnisonen kombineras metoden med odling direkt i stadsmiljön. Därmed kan en del av transporterna mellan externa plantskolor och planteringsplatser ersättas med kortare, lokala leveranser.

Enligt Mitt i har Vasakronan investerat i anläggningen, som också ska fungera som försöksverksamhet för framtida odlingar. Om resultaten blir tillräckligt bra vill fastighetsbolaget undersöka möjligheterna att utöka verksamheten, både på Garnisonen och på andra fastigheter.

Läs mer