
Dennis Kerkhof, projektledare på Helsingborgs stad, här i full färd med att presentera nästa steg i stadens klimatarbete under Framtidsdagen den 23 september. (Foto: Boel Ferm)
När ByggFramtid följde Helsingborgs klimatarbete i våras utgjorde CoBuild NetZero navet. Sedan starten 2024 har projektet samlat stadens förvaltningar, kommunala bolag, forskare och andra aktörer kring hur vi ska få ner klimatpåverkan från bygg och anläggning. Och det på ett sätt som faktiskt går att tillämpa i vardagen?
Ur det arbetet har klimatberäkningsanvisningar och en gränsvärdestrappa vuxit fram, vilket kan låta tekniskt. Principen är dock enkel. Alla ska räkna på klimatpåverkan på samma vis, samtidigt som ribban för utsläppen gradvis höjs.
Nu har verktygen gått från modell till praktik, in i stadens faktiska upphandlingar och markanvisningar. En milstolpe för projektledaren Dennis Kerkhof, projektledare på Helsingborgs stad, som pekar på en gemensam grund, trots olika arbetssätt.
– Varje förvaltning och bolag har sitt eget arbetssätt, men sättet att beräkna och trappan är samma för alla, säger han till ByggFramtid.
Gemensamma spelregler alltså, om än med utrymme för olika vägar i praktiken. Där tar nästa utmaning vid.
Här ser Helsingborg att dagens sätt att bygga inte tar staden hela vägen till CoBuild-målen. Samtidigt rör sig marknaden snabbt, med nya lösningar inom områden som klimatsmart betong, grönt stål och återbruk.
Utmaningen ligger således i mötet mellan behov och möjligheter. Stadens byggande förvaltningar och bolag behöver hitta och värdera nya lösningar. Företagen bakom de nya lösningarna behöver i sin tur en väg från innovation till offentlig beställare.
Det avståndet försöker Helsingborg nu knappa in på. Som ett led i det lanserade Dennis Kerkhof, under Framtidsdagen den 23 september, Open Call. En öppen inbjudan till företag att presentera lösningar som kan minska koldioxidutsläppen från bygg och anläggning, innan en färdig upphandling ligger på bordet.
– Huvudsyftet är att överbrygga glappet mellan dessa företag och våra förvaltningar och bolag, säger Dennis Kerkhof.

Huvudsyftet med Open Call är enligt Dennis Kerkhof att överbrygga glappet mellan företag med nya lösningar och Helsingborgs förvaltningar och bolag. (Foto: Boel Ferm)
Open Call blir verktyget för att skapa kontakt och ge Helsingborg en bättre inblick i de lösningar som finns på marknaden. Inte minst då, de som matchar stadens behov. Vilken väg som sedan blir aktuell avgörs av lösningens mognad och företagets utvecklingsfas.
– Det är ett innovativt arbetssätt, så vi behöver hitta bästa sätt att agera på. Lite learning by doing, säger han.
I praktiken kan då en ny produkt börja i liten skala med Helsingborg som testbädd, medan en mer mogen lösning kan få staden som första kund och prövas i ett större projekt. Kunskapen från dialogen kan också påverka hur kommande upphandlingar formuleras, öppna för fler alternativ i underlagen och ge utrymme för dialog med totalentreprenörer om lösningar som kan användas i större projekt.
Det här innebär samtidigt att Helsingborg behöver syna sina egna krav.
– Vi misstänker att det finns skrivningar i våra underlag som utesluter vissa nya lösningar för att de är formulerade kring det vi känner till, konstaterar Dennis Kerkhof.
Ett konkret exempel på det är byggtiden. Helsingborg har i vissa projekt förlängt den för att ge utrymme för en annan typ av betong. En tidplan anpassad efter ett mer traditionellt materialval kan annars göra att alternativa lösningar aldrig blir aktuella. Sådana hinder vill staden nu identifiera i sina upphandlingsunderlag för att ge fler lösningar möjlighet att konkurrera.
Här finns också ett visst spelrum i lagen. Lagen om offentlig upphandling, LOU, tillåter att tekniska specifikationer formuleras som prestanda- eller funktionskrav. Beställaren kan alltså beskriva vilket resultat som ska uppnås och lämna flera vägar dit öppna. Även miljöegenskaper kan vägas in.
Och risken då?
På Framtidsdagen var Kerkhof tydlig på just den punkten: Risk är risk och kan inte trollas bort. Den kan däremot skalas och anpassas efter hur långt en ny lösning och ett företag kommit.
För en helt ny produkt kan första steget vara ett begränsat test eller en mindre beställning. Har lösningen redan använts på andra håll kan Helsingborg i stället hämta erfarenheter från tidigare beställare innan den prövas i större skala.
– På det sättet kan vi minimera riskerna till en nivå som vi kan hantera om det visar sig att det skulle gå fel, förklarar Kerkhof.
Upphandlingsreglerna sätter givetvis också spelplanen. För inköp under 700 000 kronor kan Helsingborg, enligt 19 a kap. 2 § LOU, använda direktupphandling, vilket kan göra mindre tester och första steg enklare att genomföra.
Vid större affärer sker konkurrensutsättning. Här finns samtidigt utrymme att väga samman pris, kvalitet och andra relevanta kriterier. Enligt 16 kap. 1–2 §§ LOU kan utvärderingen exempelvis utgå från bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.
Vi är därmed tillbaka vid frågan som ByggFramtid följde i våras. Då hade gemensamma beräkningar och stegvis skärpta klimatkrav högst prioritet. Nu ligger fokus på att hitta de där unika lösningarna som kan möta kraven hela vägen in i projekten.
Och kanske är det där du kommer in? Sitter ditt bolag på en lösning som kan minska utsläppen från bygg eller anläggning står dörren nu vidöppen. It’s your call.



Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.