I FOKUS JUST NU

FLER ARTIKLAR arrow
Grönt är skönt, men vad döljer sig bakom kulören? Med EU:s nya regler skärps kraven på företagens miljöpåståenden. Även byggbranschens gröna vokabulär kan behöva ses över. (Foto: Pixabay)

Gröna löften under lupp – nu skärper EU kraven

Grönt är skönt, men vad döljer sig bakom kulören? Med EU:s nya regler skärps kraven på företagens miljöpåståenden. Även byggbranschens gröna vokabulär kan behöva ses över. (Foto: Pixabay)

Jennie Nysted

Jennie Nysted är journalist och redaktör med erfarenhet från finans, bostadsmarknad och snabbväxande digitala redaktioner. Hon har lett nyhetsarbetet på Dagens PS och arbetar i dag med innehåll inom bostad och hushållsekonomi med fokus på framåtrörelse och hållbarhet i alla led.

”Grönt är skönt”, brukar det heta. För den som har hållbarhet för ögonen kommer kulören även med ett visst mått av prestige, vilket gjort begrepp som "grön betong" till vardagsmat inom samhällsbyggandet. Men vad säger den gröna kommunikationen egentligen och framför allt, hur ser efterlevnaden ut? Det ska EU:s nya direktiv mot vilseledande miljöpåståenden förhoppningsvis bringa ordning i.

Som så ofta när nya regler införs känns det kanske inte kristallklart. Det som däremot kan sägas är att byggbranschens gröna vokabulär står inför en rejäl uppstädning.

Skälet till det är EU:s direktiv Empowering Consumers for the Green Transition,, EmpCo, som började tillämpas på EU-nivå den 27 september i år. Om än med brasklappen att införandet i Sverige försenats. En statlig utredning föreslår därför att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.

Med den distinktionen på plats kan vi konstatera att direktivet är en del av EU:s gröna giv och syftar till att förebygga greenwashing, det vill säga vilseledande marknadsföring som får företag, produkter eller tjänster att framstå som mer miljövänliga än de faktiskt är.

Det innebär i praktiken att generella miljöpåståenden som ”grön” och ”miljövänlig” inte får användas, såvida man inte kan visa erkänd utmärkt miljöprestanda. Företag som vill kommunicera miljöfördelar behöver alltså vara mer precisa och kunna styrka sina uppgifter.

Krav på tydliga och verifierbara miljöpåståenden finns sedan tidigare i marknadsföringslagen, vilket Konsumentverket också betonar i sin vägledning. Med EmpCo blir skillnaden att flera konkreta överträdelser nu förs upp på EU:s så kallade svarta lista över affärsmetoder som alltid är förbjudna. Hit hör exempelvis att framställa en hel produkt som miljövänlig utifrån en enskild egenskap, som en återvunnen komponent.

Hållbarhetsmärkningar måste i sin tur bygga på ett certifieringssystem eller vara fastställda av en offentlig myndighet. För byggbranschen innebär det att formuleringen ”klimatsmart betong” nu kan behöva ge plats åt konkreta uppgifter om exempelvis utsläpp, beräkningsmetod och jämförelsegrund. Även produktnamn och symboler kan komma att behöva ses över.

Att det finns skäl att granska företagens gröna löften har ByggFramtid tidigare haft anledning att uppmärksamma. Då visade en Chalmersstudie som granskat Sveriges 20 största industriella utsläppare på ett glapp mellan just ord och handling. Flera företag med högt ställda klimatmål deltog i begränsad omfattning i de statliga omställningsprogrammen Industriklivet och Klimatklivet, medan företag med försiktigare ambitioner i vissa fall var betydligt mer aktiva.

Mindre upplyftande läsning, som illustrerar svårigheten i att bedöma ett företags miljöarbete enbart utifrån dess uttalade ambitioner. Går vi tillbaka till EmpCo, riktar sig direktivet i första hand mot marknadsföring till konsumenter, B2C. Samtidigt omfattar den svenska marknadsföringslagen även kommunikation mellan företag. Frågan har därför bäring på samhällsbyggandets leverantörer och tillverkare. Vilka miljöegenskaper kan de styrka, och hur kommuniceras dessa genom hela värdekedjan?

Att även professionella inköpare kan ha svårt att värdera miljöpåståenden framgår av en studie som publicerades i Scientific Reports i fjol. I tre fiktiva inköpssituationer undersökte forskarna då 465 inköpschefer inom EU och fann ingen statistiskt säkerställd skillnad i betalningsvilja mellan produkter med vilseledande miljöpåståenden och produkter med seriösa miljöcertifieringar.

För samhällsbyggandet, där materialval och investeringar ofta får konsekvenser under flera decennier, finns därmed goda skäl att vässa både kraven och kommunikationen.

Tittar vi på fördelarna gör ett mer precist språk det enklare att jämföra produkter och uppmärksamma verkliga miljöförbättringar. I längden kan det också bli en konkurrensfördel för de företag som har konkreta resultat att visa upp.

Ska grönt bli riktigt skönt förutsätter det givetvis även det uppenbara – att alla känner till spelreglerna.

 

Läs mer