Ny studie ska ge säkrare betongkrav för badhus
Studien genomförs av Thomas Concrete Groups forskningslaboratorium C-lab tillsammans med NCC och finansieras till stor del av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF. Resultaten ska enligt planen presenteras under första kvartalet 2027.
Anders Lindvall, specialist inom betongteknik på C-lab.
– Badhus är speciella miljöer. De är varma och fuktiga dygnet runt, året om. Särskilt i mer komplexa badanläggningar och vattenland kan det vara svårt att redan i projekteringen beskriva exakt vad betongen behöver klara. Där ser vi ett behov av tydligare och mer användbara verktyg för att underlätta det, säger Anders Lindvall, specialist inom betongteknik på C-lab.
Problemet är redan uppmärksammat i de svenska anvisningarna för val av exponeringsklass. Svenska Betongföreningen skriver i sin vägledning till SS-EN 206 att badanläggningar hör till de speciella miljöer där exponeringsklasserna i standarden inte går att tillämpa direkt. Detsamma gäller bland annat vissa reningsanläggningar och konstruktioner utsatta för kemiska angrepp.
I badhus uppträder flera nedbrytningsmekanismer samtidigt. RISE, som genomför skadeutredningar av simbassänger och badanläggningar, uppger att läckage, sprickbildning och armeringskorrosion är vanligt förekommande skador. Klorider kan tränga in i betongen och starta korrosion på armeringen även om betongen inte har karbonatiserat. I simbassänger kan klorider bland annat tillföras när badvattnet neutraliseras med saltsyra. När armeringen börjar rosta ökar korrosionsprodukterna i volym, vilket kan orsaka att betongen spricker och lossnar.
– Vi pratar ofta om rätt betong på rätt plats och det är precis vad det här projektet handlar om. Målet är att göra det enklare för entreprenören, beställaren och projektören att ställa rätt krav från början och för betongleverantören att utifrån dessa ta fram och verifiera en betong som klarar den specifika miljön, säger Anders Lindvall.
Det innebär att arbetet ska inriktas mer på vilken funktion betongen behöver uppfylla än på att föreskriva en viss standardlösning. C-lab ska göra en litteraturstudie och erfarenheter ska samlas in från en referensgrupp med representanter för materialtillverkare, entreprenörer och akademi. Underlaget ska därefter användas för att formulera relevanta funktionskrav för olika delar av badanläggningar.
Det finns gott om svenska exempel på vad skador i badanläggningar kan innebära. Vattenpalatset i Lerum, som byggdes 1988, har under ungefär ett decennium haft återkommande problem med bland annat betongskador och läckage i bassäng- och källarkonstruktionerna. Anläggningen stängdes 2025 för en omfattande renovering där bland annat betongkonstruktionen restaureras.
I Sala konstaterades under 2026 fuktproblem, sprickor och läckage i Lärkans familjebad. En extern utredning pekade enligt SVT på ett antal åtgärder som behövs för att anläggningen ska kunna användas ytterligare omkring tio år.
Att problemen inte enbart hör ihop med gamla byggnader visas samtidigt av Köpings badhus, som öppnade 2021. Där har kommunen bland annat hanterat takläckage och andra tekniska problem och befinner sig i tvist med leverantören om misstänkta byggfel. De problemen går inte att direkt koppla till den betongproblematik som den nya studien behandlar, men visar hur känslig en badanläggning är för brister i konstruktion och tekniska system.
Den tekniska livslängden för ett badhus anges ofta till omkring 50 år. Men under den perioden kan även förutsättningarna för konstruktionen förändras genom nya vattenreningsmetoder, andra kemikalier eller förändrad användning av anläggningen. Studien ska därför även försöka ta hänsyn till att den miljö som konstruktören dimensionerar för vid byggstart inte nödvändigtvis är identisk med den som betongen utsätts för flera decennier senare.
– Om vi blir bättre på att ställa rätt krav redan vid projekteringen kan vi minska risken för att omfattande reparationsåtgärder behöver göras långt tidigare än förväntat. I slutändan handlar det om att bygga badanläggningar som håller så länge som de är avsedda att göra, säger Anders Lindvall.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.