
Schaktmassor ska flytta in i framtiden, men är regelverket för tungarbetat? (Foto: SBMI)
Det är egentligen ganska logiskt. Om du lyfter på en sten hittar du sannolikt något under som gör att du behöver flytta på nästa. Kanske även forsla bort de bumlingar som inte längre får plats. Inom samhällsbyggnad gäller samma princip, om än i större skala. Går vi till Sverige rör det sig om närmare 200 miljoner ton schaktmassor, som varje år transporteras bort eller hanteras som avfall.
I en strävan efter ett mer cirkulärt byggande vill Naturvårdsverket nu att det ska bli ändring på det. I sina nya riktlinjer slår myndigheten därför fast att den här typen av entreprenadberg ska betraktas som en biprodukt, snarare än avfall, och återanvändas i nya bygg- och anläggningsprojekt. En målsättning som skulle dämpa behovet av att bryta nytt berg, korta ned transporterna och nyttja befintliga resurser.
Så långt bara fördelar. Tittar vi på potentiella fallgropar ställer återanvändningen krav på såväl kunskap som bedömningar då många bergarter kan innehålla naturligt förhöjda halter av ämnen som sulfid och arsenik, vilka kan bidra till surt lakvatten och påverka grundvattnet. Givet dessa förutsättningar bör varje byggprojekt bedömas utifrån bergmaterialets specifika egenskaper och förutsättningarna som råder på plats. Och kanske är det där man kör fast?
Det menar åtminstone Branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, som å ena sidan välkomnar att schaktmassorna nu tas tillvara, men samtidigt menar att de nya riktlinjerna lämnar ett stort utrymme för tolkning.
I ett pressmeddelande efterlyser organisationen därför en gemensam praxis mellan myndigheter, beställare och entreprenörer som tydliggör spelreglerna för en mer resurseffektiv masshantering.
Så var lämnar det schaktmassorna? Tidigare i veckan kunde vi rapportera om ett pågående projekt som forskar i möjligheten att ta tillvara avloppsslam. Även här rör det sig om en dold resurs som vi tenderar att spola ned, men som i bästa fall kan främja det cirkulära arbetet. Nu är den gemensamma utmaningen att matcha regelverket med tillämpningen.


Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.