Tre snabba om: Tekniken som bygger medan den klättrar
Glidformsgjutning i praktiken från ett av Clausen & Lovéns tidigare projekt. (Foto: Clausen & Lovén)
När NKT Torn 3 växte fram i Karlskrona gjöts betongen kontinuerligt samtidigt som formen klättrade uppåt. Bakom genomförandet stod bygg- och anläggningsföretaget Clausen & Lovén tillsammans med teknik- och utrustningsspecialisten Bygging-Uddemann.
Efter flera glidformsprojekt inom bland annat torn, stationer, kajer och industrianläggningar formaliserar bolagen nu samarbetet genom ett exklusivt nordiskt ramavtal som undertecknades den 12 augusti 2026.
Men var finns den verkliga nyttan och vad krävs för att tekniken ska få större utrymme än den har i dag? Det frågade vi i veckan Clausen & Lovéns vd Mathias Karlsson.
Mathias Karlsson, vd för Clausen & Lovén, och Henrik Magnusson, vd för Bygging-Uddemann, i samband med att samarbetsavtalet undertecknades onsdagen den 12 augusti. (Foto: Clausen & Lovén)
1. Vad är det som dagens sätt att genomföra stora betongprojekt inte klarar tillräckligt bra – och hur ska ert samarbete förändra det?
– Traditionella arbetsmetoder fungerar bra i många projekt. Utmaningen uppstår framför allt i stora, repetitiva och tidskritiska betongkonstruktioner, där projektering, formteknik och produktion ofta hanteras i separata led. Det kan skapa fler gränssnitt, sena metodbeslut och sämre förutsägbarhet.
Genom samarbetet förenar vi Clausen & Lovéns erfarenhet av produktion och genomförande i Norden med Bygging Uddemanns teknik, system och internationella specialistkompetens. När dessa delar kommer in tidigt kan vi erbjuda beställaren en mer sammanhållen lösning från planering till färdig konstruktion.
2. Glidformsgjutning lyfts ofta fram som en snabb och effektiv metod. Var uppstår de verkliga vinsterna för beställaren i byggtid, kostnad, kvalitet eller minskad risk?
-Den mest synliga vinsten är ofta byggtiden eftersom gjutningen sker kontinuerligt. Den verkliga kundnyttan ligger däremot i helheten. Kortare genomförandetid, färre formetapper, jämn kvalitet och färre gjutfogar kan tillsammans ge en mer effektiv och förutsägbar produktion.
För beställaren är även den minskade risken viktig. När metod, resurser, betonglogistik, armering och ingjutningsgods planeras tillsammans före produktionsstart minskar risken för avbrott och sena förändringar. Glidformsgjutning passar inte alla konstruktioner, men under rätt förutsättningar kan metoden skapa vinster inom tid, kostnad, kvalitet och risk samtidigt.
3. Tekniken är etablerad, men används fortfarande i relativt specialiserade projekt. Vad krävs för att glidformsgjutning ska få större genomslag – och vilken del av bygg- och infrastruktursektorn har mest att vinna på det?
-För att glidformsgjutning ska få större genomslag måste metoden utvärderas redan under projekteringen och inte komma in som ett sent produktionsalternativ. Konstruktionen, armeringen, logistiken och organisationen behöver planeras för en kontinuerlig process. Det kräver specialistkompetens, tydliga beslut och ett nära samarbete mellan beställare, projektörer och entreprenör.
Störst potential finns inom industri, energi, gruvor, hamnar och större infrastrukturprojekt. Det gäller särskilt höga eller repetitiva konstruktioner som silor, schakt, kärnor, pyloner och torn. Men även i husbyggnation brukar det vara intressant att glidforms gjuta trapp/hiss schakt. Vår ambition är att göra specialistkompetensen mer tillgänglig i Norden och visa att glidformsgjutning kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ i betydligt fler projekt än i dag.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.