MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Hör politik och arkitektur ihop?

Magnus Höij

Magnus Höij har varit journalist och bevakat IT, webb och modern kommunikation i många år. Han har även varit förbundsdirektör för Innovationsföretagen, branschorganisationen för arkitektkontor och teknikkonsulter. Nyfiken och framtidsinriktad med basen i Falun.

USAs president har ett stort intresse för byggbranschen. Kan samma utveckling väntas i Sverige framöver? Och vad skulle en klok politik lägga fokus på?

Det sägs ofta att trender i USA förr eller senare även kommer till Sverige, inte minst inom det politiska området. Vårt intresse för vad som händer i USA är stort och det går inte att ta miste på de kulturella influenserna som amerikansk kultur och politik haft på Sverige.

Men när USAs president nu visar ett stort intresse för den byggda miljön är det nog många som med oro ser vad en sådan export skulle kunna leda till.

Ombyggnaden av Vita huset och den bal-sal som just nu byggs upp i rask takt är bara ett av många exempel på Trumps intresse för att sätta sin prägel på USAs huvudstad. United States Triumphal Arch är ett förslag till en ny triumfbåge, som skulle bli ett massivt landmärke vid floden som rinner genom Washington DC, Potomac. Båda dessa projekt har som bekant mött en hel del kritik, inte minst från arkitekter.

Donald Trump har även föreslagit en större ombyggnad av flygplatsen i Washington och bevakningen av ombyggnaden av spegeldammen (The Reflecting Pool) har varit omfattande.

Valet i höst i Sverige lär inte innehålla lika specifika frågor, även om Partiet Arkitekturupproret är ett exempel på hur arkitekturrelaterade frågor kan bli grogrund för politikutveckling – vad man än tycker om partiets specifika förslag.

En önskan om ett större engagemang från politiken är utan tvekan inte helt oproblematisk. Jag hör till dem som vill att politiken ska vara mycket försiktig med att lägga sig i enskilda projekt, även om det kan finnas undantag.

Men det finns däremot stora möjligheter för politiken att skapa förutsättningar för arkitektbranschen att bidra till samhället. Här är några konkreta förslag:

  • Stärkta resurser för högre utbildning och inte minst arkitekturutbildningarna. Vi kanske inte behöver utbilda fler, men resurserna behöver stärkas och forskningen utvecklas.
  • Ett tydligare engagemang i det egna byggandet, som exempelvis försvarsbyggnader, infrastruktur och inte minst resurser för våra kulturhistoriska miljöer
  • Ett stärkt fokus på kvalitet, hållbarhet och långsiktiga värden i byggpolitiken, inklusive långsiktig planering
  • Större fokus på att marknadsföra svenska arkitektur i omvärlden, med större möjligheter till export av svensk arkitektur

Jag hade gärna sett mer av detta från politiken de kommande veckorna. Jag tror faktiskt att fler än man tror bryr sig om den byggda miljön och att vi skapar samhällen som utvecklas och vårdas. Detta kanske inte är frågor som man vinner val på, men jag är säker på att det kan stärka trovärdigheten, lägga fokus på långsiktigheten i politiken och bli ett verktyg att lösa svåra problem som annars ofta hanteras med kortsiktiga utspel.

Och kanske framför allt att politiken lyfter upp arkitekturen som en möjlighet till utveckling för samhällets långsiktiga utveckling.

Läs mer