Takryttaren pressar gränsen för klimatbetong

Det är, enligt bolaget, den lägsta nivå som hittills har uppnåtts i Sverige med betong som bygger på etablerade material och produktionsmetoder. Uppgiften gäller de senaste gjutningarna, inte ett genomsnitt för all betong i projektet.

-Såvitt vi känner till är detta den lägsta klimatpåverkan som hittills har uppnåtts i Sverige med en betong baserad på etablerade material och produktionsmetoder. Det handlar inte om någon specialprodukt, utan om att systematiskt utveckla och optimera de lösningar som redan finns tillgängliga för användning i hela branschen, säger Nilla Olsson, teknologie doktor på NCC.

Parterna beskriver resultatet som en följd av arbetsmetod snarare än en enskild produkt. Projektet har drivits med klimatbudget, tidig samverkan och successiv provning av nya recept. NCC fick uppdraget av Uppsalahem att bygga 174 hyreslägenheter i Kapellgärdet i centrala Uppsala. När projektet presenterades angavs ordervärdet till cirka 290 miljoner kronor och klimatutsläppen sades redan då ha minskat med 40 procent jämfört med den ursprungliga kalkylen.

-Det här handlar om att beställaren har ställt höga krav och att en entreprenör och en leverantör har samarbetat redan innan projektet ens fanns på kartan. Att lyckas leverera både betong i nivåer som inte ens finns i Svensk Betongs Vägledning är otroligt bra, säger Mats Karlsson, produktchef på Thomas Betong.

Han pekar på att utvecklingen inte bara har handlat om att byta cement mot andra bindemedel, utan om flera parallella åtgärder i materialval, receptoptimering, produktionsteknik och provning. Enligt Mats Karlsson har arbetet lett till minskad total mängd bindemedel och en högre andel alternativa bindemedel. När det kombineras med projektering som minskar materialåtgången blir effekten större än om arbetet enbart hade skett på receptnivå.

Svensk Betongs vägledning för klimatförbättrad betong används i branschen som stöd för kravställning och jämförelser av klimatprestanda. Vägledningen innehåller nivåer för reducerad klimatpåverkan och har uppdaterats i takt med att marknaden för klimatförbättrad betong utvecklats. Svensk Betong anger att vägledningen ska ge byggsektorns aktörer stöd för att redan i dag reducera betongens klimatpåverkan.

Uppsalahem framhåller beställarrollen som central. I Takryttaren har klimatkraven inte lagts på som en sen komplettering, utan använts som styrmedel genom projektets skeden.

-Vi vill visa att det går att bygga både hållbart och kostnadseffektivt redan idag. Genom att sätta tydliga klimatkrav och arbeta tillsammans med våra partners kan vi driva utvecklingen framåt och skapa lösningar som kan användas i många fler projekt, säger Åsa Pallin, hållbarhetsspecialist på Uppsalahem.

Projektet har också tidigare uppmärksammats av branschen. I november 2025 fick Uppsalahem, NCC och Thomas Betong Årets Miljöpris på Betonggalan för Takryttaren. Uppsalahem beskrev då projektet som ett av Sveriges klimatsmartaste byggen och lyfte fram helhetsgreppet kring klimatansvar i nyproduktion.

-Takryttarens framgång är ett resultat av samverkan på riktigt. Med engagemang, mod och vilja har vi tillsammans i projektet utmanat gamla sanningar och flyttat fram gränsen för vad som är möjligt med mottot att ’vi ska inte göra som vi brukar, vi ska göra det som är bäst för projektet, säger John Söderquist, projektledare på Uppsalahem.

Thomas Betong har tidigare uppgett att klimatpåverkan från betongprodukterna i Takryttaren har reducerats med upp till 60 procent. NCC beskriver utvecklingsarbetet som stegvis. När ett recept har fungerat i produktionen har nästa nivå prövats. Därmed har projektet kunnat pressa klimatpåverkan utan att göra betongen till en laboratorieprodukt.

-Vi har hela tiden arbetat med att ta nästa steg. När vi har sett att en lösning fungerat i produktionen har vi kunnat fortsätta utveckla recepten och pressa klimatpåverkan ytterligare. Det har varit möjligt tack vare ett nära samarbete mellan projektet, NCC:s specialister och Thomas Betong, säger Fredrik Lindström, biträdande platschef på NCC Building Sverige.

Bakgrunden är att cementklinker står för en stor del av betongens klimatpåverkan. Därför får mängden bindemedel, valet av bindemedel och konstruktionens materialåtgång stor betydelse för slutresultatet. I Takryttaren har parterna arbetat både med lägre utsläpp per kubikmeter och med att minska behovet av material genom optimerad konstruktion.

-Just skalbarheten är viktig för att den här typen av lösningar ska kunna bidra till att minska klimatpåverkan från byggbranschen som helhet, säger Nilla Olsson.

Frågan om skalbarhet blir allt viktigare när klimatkraven på byggandet skärps. Sedan 2022 ska nya byggnader klimatdeklareras, med vissa undantag. Boverket har dessutom lämnat förslag till regeringen om hur EU:s krav på redovisning av nya byggnaders klimatpåverkan över hela livscykeln och gränsvärden ska införas. Enligt Boverket ska hela livscykeln redovisas senast den 1 januari 2028 för byggnader över 1 000 kvadratmeter, medan övriga byggnader omfattas från den 1 januari 2030. Då införs även krav på gränsvärden.

-När beställaren sätter tydliga klimatkrav och skapar incitament att arbeta systematiskt genom projektets olika skeden går det att minska klimatpåverkan kraftigt på ett mycket kostnadseffektivt sätt. Samtidigt driver det fram lösningar som kan användas brett i kommande projekt och bidra till hela branschens omställning, säger Nilla Olsson.