
I en serie artiklar har ByggFramtid granskat hur partierna vill forma framtidens samhällsbyggnad inför höstens val. Frågorna har spänt över såväl bostadsbrist och infrastruktur som elektrifiering och hållbar tillväxt. Men hur ska omställningen genomföras i praktiken och hur mycket hänsyn ska tas till frågor om rättvisa och fördelning? Vi har talat med nationalekonomen Olof Johansson-Stenman, som under de kommande tre åren ska forska om samspelet mellan miljöpolitik, skatter och ojämlikhet.

Hållbarhet och elektrifiering har länge drivit på utbyggnaden av elinfrastruktur. Beredskaps- och säkerhetsfrågor gör frågan ännu mer aktuell.

ByggFramtid har tidigare kunnat konstatera att svensk bostadspolitik i dag brister i att se människorna som faktiskt behöver flytta in i bostäderna, men också i att optimera de bostäder som redan finns. I veckans tre snabba riktar vi tillsammans med Boverket blicken mot de grupper som har svårast att ta sig in på bostadsmarknaden.

Ett lågt anbud kan se bra ut på papperet. Men när bygget försenas, underentreprenörerna inte går att kontrollera, arbetsvillkoren pressas eller driftkostnaderna skenar blir den billiga affären snabbt dyr. Det är därför offentlig upphandling har blivit en av byggpolitikens mest avgörande frågor. (ByggFramtid har frågat samtliga riksdagspartier, den här artikeln bygger på de svar vi fått in).

Sverige lever längre än någonsin. Samtidigt krymper var fjärde kommun och över 140 000 hushåll är enligt Boverket både trångbodda och ekonomiskt utsatta. Det väcker frågor om vem som faktiskt har råd att bo i bostäderna som byggs och om lösningen möjligen kan stavas i social housing, riktade stöd eller marknadshyror? Inför valet i höst bad vi Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna att ge sin syn på saken.

Ingen vill bli sjuk, men alla blir det. Det är sen gammalt. Frågan som inför höstens val splittrar byggbranschen är vem som ska ta notan. Vänder du dig till IF Metall ser de helst att karensavdraget slopas, medan Byggföretagen och Installatörsföretagen befarar ökade kostnader och högre sjukfrånvaro.

Byggpolitikens största systemfel beror på vem man frågar. Socialdemokraterna vill att staten håller uppe byggandet när marknaden viker. Moderaterna och Sverigedemokraterna ser snarare för mycket politisk inblandning. Miljöpartiet pekar på lägsta pris, svag kontroll och långa underentreprenörskedjor. Fyra diagnoser av samma sjukdom. Fyra helt olika recept. (ByggFramtid har frågat samtliga riksdagspartier. Artikeln bygger på de svar vi fått in.)

Regeringen har gett klartecken. Byggstartsbesluten är fattade och miljarderna på väg ut i projekten. Förra veckan fick Byggföretagen och Svenskt Näringsliv dela sin syn på den nationella planen. Nu har vi även frågat Trafikverket: Klarar Sverige att leverera infrastrukturen i den takt som utlovas, och varför blir stora projekt alltid dyrare och mer utdragna än planerat?

När regeringen nyligen beslöt att storsatsa på infrastrukturen drog många i branschen en lättnadens suck. Andra knöt näven i fickan. För visst väcker beskedet frågor. Ligger fokus på rätt saker och besitter Sverige verkligen förmåga att leverera i den takt som nu planeras? Bakom satsningarna lurar även byggsektorns återkommande dilemma där stora projekt drabbas av förseningar och kostnadsökningar. Inför valet i höst bad vi företrädare från både byggsektorn och näringslivet dela sin syn på saken.

Bostadsvalet 2026 kommer inte att vinnas av den som säger att Sverige behöver fler bostäder. Det säger alla. Det kommer att avgöras av den som trovärdigt kan svara på vad som ska prioriteras när målen krockar. Ska hyrorna hållas nere eller rörligheten öka? Ska byggandet drivas av staten, marknaden eller kommunerna? Ska regler förenklas även om kvalitetsdebatten skärps? Ska klimatkraven höjas även när kalkylerna redan är pressade? ByggFramtid listar de röster som kommer påverka valet mest inom samhällsbyggnadsfrågorna.