Stora investeringsbehov i elnäten – och stort behov av långsiktighet

Det är inga små summor som behövs för att stärka det svenska el-systemet.

– Vi bedömer att det handlar om ett stort antal hundra miljarder som krävs för att stärka eldistributionen i Sverige, säger Tomas Malmström, ansvarig elnät på Energiföretagen Sverige.

Utöver det kommer de investeringar som krävs för själva elproduktionen, exempelvis i kraftverk av olika slag.

– Och behovet är inte bara att bygga nytt. Vi behöver även reinvestera i befintliga anläggningar.

Han betonar att det inte bara handlar om de stora näten, som förvaltas av Svenska Kraftnät.

– En väldigt stor del av utbyggnaden kommer att vara i de regionala och inte minst de lokala näten, säger han.

Den bilden delas av NCC.

– Vi ser goda marknadsförutsättningar för energi och eldistribution drivet både av den omfattande elektrifieringen som Sverige står inför och det faktum att stora delar av eldistributionsnäten är i stort behov av upprustning. De länder där NCC är verksamma inom infrastruktur har ambitiösa planer och satsningar på både nybyggnation samt renovering och underhåll av energi-infrastruktur, säger Saira Alladin, avdelningschef på NCC Infrastucture.

Även Skanska delar bilden av det stora investeringsbehovet.

– Sverige står inför en historiskt stor elektrifiering – av industri, transporter och samhälle.  Skanska ser detta som ett prioriterat segment framåt och en strategisk viktig satsning – för att möta den efterfrågan och behov som finns i samhället, säger Kajsa Hedskog, regionchef på Stora projekt inom Skanska.

Det är uppenbart att detta kan medföra kompetens- och resursbrist. Energiföretagen i Sverige har av det skälet stort fokus på kompetensförsörjningsfrågorna.

– Redan idag satsas det mycket på återinvesteringar, och på vissa kompetensområden är det stor brist på personer med rätt kunskap. Men vi konkurrerar ju även med andra investerare i många fall, vilket gör att även mindre specialiserade funktioner kan bli en bristvara.

Den uppfattningen delas av NCC. NCC bygger just nu upp en ny expertavdelning för projekt inom eldistribution som ska stötta kunder genom stora och komplexa eldistributionsprojekt.

– Kompetensförsörjning är en utmaning som vi står inför. Vi märker tydligt att kompetensen hos våra kunder ofta är begränsad just eftersom man inte har byggt ut elsystemen under så pass lång tid och underhållit den kunskap och erfarenhet som fanns tidigare, säger Saira Alladin.

Skanska försöker möta utmaningen med stärkt samverkan med utbildningsaktörer.

– Bristen på resurser och kompetens riskerar att bli en flaskhals i de omfattande investeringar som nu görs. Vi har bland annat inlett ett samarbete med utbildningssektorn för att långsiktigt säkerställa kapacitet, samtidigt som vi utvärderar nya tekniska lösningar för att höja effektivitet genom hela uppdraget, säger Kajsa Hedskog på Skanska.

Skälen till att Sverige behöver stärka den svenska elinfrastrukturen är delvis välkända. En förflyttning från fossilt till el för både industrier, transporter och hushåll har varit på gång länge.

– Det som tillkommit är det osäkra omvärldsläget. Nu talas det betydligt mycket mer om nationell beredskap och säkerhetsfrågor, säger Tomas Malmström.

Han ser gärna att investeringarna i elnät går i takt med omställningen.

– Tidigare var fokuset på omställning från fossilt till el större och förväntan var att det skulle gå fortare än det visat sig göra. Nu är takten inte lika hög och efterfrågeökningen har inte riktigt kommit igång. Men vi ser gärna att utbyggnaden av utbudet går i takt med ökningen av efterfrågan.

Kostnaderna för en utbyggnad är inte omedelbart en politisk fråga: kostnaderna tas från brukarkollektivet och inte från statsbudgeten.

– Däremot är ju frågan om indelningen i elområden och de flaskhalsintäkter som uppstår en fråga som engagerat politiken.

Tomas Malmström ser flera poänger i att systemet självt även finansierar underhåll och utbyggnad av nya kapacitet. Men det finns perspektiv där politiken kan behöva engagera sig och staten skjuta till resurser.

– Just frågan om robusthet och totalförsvarets behov är en fråga som kan behöva hanteras lite annorlunda. Här finns det goda skäl till att politiken stöttar för att klara uppgiften. Beroende på ambitionerna riskerar det att bli en alltför stor kostnad att lägga på elnätsavgiften.

Det förra riksdagsvalet innehöll en hel del energirelaterade frågor, inte minst kärnkraft och i viss mån vindkraft. Tomas Malmström tror inte att dessa frågor blir lika dominerande i årets valrörelse.

– Jag hoppas snarare på långsiktiga och stabila spelregler.