
NCC Daniel Ottosson och projektet Teknikhöjden i Stockholm har nominerats till två priser på Betonggalan 2026. I den tidigare teknik- och kontorsbyggnaden från 1960-talet har en platsgjuten betongstomme demonterats för att kunna användas i nya byggnader. Resultatet blev 1 500 ton betong som bedömts kunna återbrukas, motsvarande 66 procent av stommen.

Flexibla bostäder, konst ingjuten i fasader och betongstommar som lagrar kyla. Flera byggprojekt i Hammarby Sjöstad visar hur betong användes för betydligt fler uppgifter än att bära byggnadernas laster. Men projekten visar också vilka krav som ställs på konstruktion, tillverkning och drift när materialet får flera funktioner samtidigt.

Sopsugen var nästan 40 år gammal när den kom till Hammarby Sjöstad. Tekniken hade börjat på ett sjukhus i Sollefteå. I Sjöstaden blev den en del av miljöarbetet som lockade internationella besökare till stadsdelen.

Hammarby Sjöstad skulle bli dubbelt så bra som andra nybyggda stadsdelar. Avloppsvatten, energi och avfall skulle ingå i ett gemensamt kretslopp. Men flera av lösningarna fanns redan innan stadsdelen planerades och andra genomfördes aldrig. När det första stora planförslaget nu fyller 35 år visar historien hur ett bostadsprojekt blev ett internationellt uppmärksammat miljöexperiment och varför alla ambitioner inte infriades.

Terrorattackerna den 11 september 2001 väckte först frågan om höghusens tid var över. Det blev tvärtom. Världen fortsatte bygga högre, men med andra krav på stommar, utrymning, säkerhet och redundans.

Skandia Fastigheter marknadsför omvandlingen av Läkarhuset vid Odenplan som ett projekt med höga miljö- och klimatambitioner. Men deras egen beställda klimatstudie visar att det hade varit bättre för klimatet att låta större delen av Läkarhuset stå kvar.

Swerock inviger sin nya betongfabrik i Rosersberg. Produktionen har ännu inte startat, men när fabriken tas i drift ska den kunna leverera en hel billast betong i en enda blandning. Bakom anläggningen står Kamet-Röbäcks, som har kombinerat hög kapacitet med återanvända fundament, fjärrvärme och en stor frifallsblandare.

När Essingeleden fyller 60 år lyfter Trafikverket fram vägen som ett av Sveriges viktigaste infrastrukturbyggen. Men jubileet berättar också en annan historia. Bakom asfalt, bullerskärmar och brofogar finns en åldrande betongkonstruktion där vatten, salt, karbonatisering och korrosion under decennier har tvingat fram omfattande undersökningar, reparationer och förstärkningar.

Just nu ersätts den gamla betongvägen utanför Helsingborg med asfalt. Tidigare hände samma sak utanför Uppsala. Betongvägens erövring av Sverige uteblev, men det var inte betongens fel. Det var det klassiska SBS-fenomenet, skit bakom spakarna.

Med Boverkets nya byggregler ökar kraven på yrkeskunnande och professionella bedömningar, samtidigt som utrymmet för variation och nya lösningar i byggandet blir större. Detta är vår andra artikel om de nya byggreglerna.