
Stockholms hamnkvarter. En värld av möjligheter om vi vågar drömma stort. (Foto:
Alexander Ljungqvist)
När Stockholms Hamnkvarter växer fram möts stadens maritima historia och framtidens behov av mobilitet, arbetsplatser och attraktiva stadsmiljöer. Under förra veckan samlades företrädare från kultursektorn, näringslivet och politiken på Hamnkvarteren Talks #2 för att diskutera utvecklingen av Stockholms nya hamnstadsdel.
På plats fanns bland andra framtidsspanaren Nicklas Hermansson, grundare av NomoFomo Insights. Vi passade på att fråga hur han ser på morgondagens hamnkvarter och vilka trender som kommer att forma oss.

Nicklas Hermansson på plats under Hamnkvarteren Talks. (Foto:
Alexander Ljungqvist)
– Vi kommer att skratta åt hur otroligt statiskt och fyrkantigt vi byggde. Tänk dig alla dessa massiva betongkomplex och höga byggnader precis vid vattenbrynet, helt utan tanke på stigande vattennivåer eller förändrade samhällsbehov. Framtidens hamnkvarter kommer snarare att fungera som ”Transformers”. Alltså helt modulära och flexibla. Hus, kajer, flytande parker och vägar kommer att kunna flyttas, monteras isär eller ställas om på bara några timmar beroende på säsong, väder och behov. Jag hoppas på en explosion av amfibisk arkitektur. Byggnader som står stadigt på land, men som kan släppas loss och flyta när vattnet stiger. Framtidens hus kommer inte att se likadana ut i hundra år, utan de förändras i takt med staden.
– Kanske den mest hållbara platsen av alla? Föreställ dig ett hamnområde som drivs av intelligenta microgrids. Där kvarterets byggnader inte bara producerar sin egen el via sol och vågkraft, utan också delar energi med varandra i realtid via AI. Och vi slipper gissa. Tack vare ”Spegelvärlden”, alltså digitala tvillingar av våra städer, kan vi simulera exakt hur vindar, vattenströmmar, energi och folkmassor rör sig i hamnen. Nästa stora grej blir de generativa världsmodellerna. Med hjälp av avancerad AI kan vi se hamnkvarterets framtid i rörlig form trettio år framåt i tiden. Vi kan testa hur stadsdelen reagerar på en superstorm, en värmebölja eller en plötslig befolkningsökning. Det gör att vi kan fatta helt datadrivna beslut och helt enkelt bygga bort den mänskliga faktorn.
– Det första jag skulle göra är att ta bort privatägda bilar och traditionell asfalt. I stället ritar jag in “Transformers-vägar” som dynamiskt ändrar skepnad. På morgonen är det en logistikbana för autonoma leveransrobotar, på eftermiddagen en grönskande park och på kvällen en levande mötesplats. Självklart kompletteras detta med fossilfria och autonoma båtförbindelser som fungerar som kvarterets kollektivtrafik direkt på vattnet. Sen vill jag bygga yteffektiva hem med extrem multifunktion. Tänk Kalle Anka på husvagnssemester med Janne Långben där sängen blir ett frukostbord och väggen plötsligt är en balkong. Samma sak gäller företagslokaler. En yta kan vara ett café på morgonen, en konsthall på eftermiddagen och en nattklubb på kvällen. Målet är att rita den ultimata femtonminutersstaden till sjöss, där allt du behöver för att leva, bo och jobba finns inom en kvarts räckvidd till fots eller med båt. Sist men verkligen inte minst adderar jag “Low-tech zones”. Teknikfria oaser och exotiska grönområden där algoritmer och skärmar inte får stjäla vår uppmärksamhet. För i slutändan ska arkitekturen optimeras för det absolut viktigaste vi har – det fysiska, mänskliga mötet.
Fakta: Nicklas Hermansson
Nicklas Hermansson är framtidsspanare, föreläsare och grundare av NomoFomo Insights, Sveriges största trendbrev med fokus på framtid, innovation och teknikutveckling. Hermansson hjälper företag och organisationer att förstå omvärldsförändringar och identifiera trender som påverkar morgondagens samhälle, arbetsliv och städer.
I vår nya artikelserie “Tre snabba om” möter vi personer som på olika sätt påverkar utvecklingen inom bygg, innovation och samhällsbyggnad. Fokus ligger på idéerna, utmaningarna och vägvalen som påverkar morgondagens projekt.
Läs även: Tre snabba om: Den kritiska pusselbiten i byggprojekten

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.