
Vid ett seminarium under Samhällsbyggnadsarenan i Almedalen samlades fem företagsledare från energi- och installationssektorn för att diskutera takten i energiomställningen. Tonen var blandad: optimism om teknikutveckling och privat företagsamhet, men frustration över utebliven tillväxt och tröga offentliga investeringar.
– Det är de privata fastighetsägarna som driver på. Offentlig sektor i Sverige ligger efter, både jämfört med näringslivet och med våra grannländer, sa Christoffer Järkeborn, koncernchef på installationsbolaget Nimlas Group.
Han efterlyste tydligare krav i upphandlingar och stimulans för att snabba på omställningen av till exempel fordonsflottan. I dag är Nimlas tjänstebilar eldrivna, men för transportbilar saknas både stöd och krav. “Det borde lösas”, menade Järkeborn. ”Om beställaren ställer krav på elbilar så får alla samma förutsättningar”.
Samtidigt pekade Göteborg Energis vd Per-Anders Gustafsson på ett annat strukturellt problem: Sverige har minskat sin användning av fossila bränslen från 270 till 70 TWh, men exporterar 30 TWh fossilfri el. “Det rimmar illa”, menade han, och efterlyste styrmedel som gör det lönsamt att använda mer el inom landet.
Flera i panelen pekade också på att energieffektivisering fortfarande får för lite uppmärksamhet. Åsa Granli från ABB, som ansvarar för elmotorer och frekvensomriktare, menade att utbyte och optimering av befintliga motorer kan spara stora mängder energi, men att frågan inte får plats i debatten. “Det ger inga rubriker att byta hundra motorer”, konstaterade hon.
Linda Pålsson, vd på teknikkonsultbolaget AFRY, såg liknande mönster i industrin: stort intresse och mycket projekt – men också många pauser och förseningar. Hon efterlyste stabilare spelregler och tydligare långsiktiga mål från politiken.
Mikael Vestlund från Granitor lyfte ett konkret exempel: en kommun som satsat på elbussar, men tvingas ladda dem med dieselaggregat nattetid – eftersom det inte finns elkapacitet att bygga ut laddningen. “De har inte råd. Det är vansinnigt”, sa han.
Tillväxt lyftes också fram som en förutsättning för att klara omställningen. “Vi har inga pengar om vi inte har tillväxt”, sa Christoffer Bjärkeborn. “Fastighetsägare vågar inte investera, kommunerna har inte resurser.”
“Och vi tappar kompetens och får inte in ny personal”, la Mikael Westlund till.
Panelen var enig om att elektrifiering, energieffektivisering och ökad tillväxt måste gå hand i hand – men att det kräver snabbare beslut, tydligare incitament och högre krav från såväl politiken som offentliga upphandlare.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.