
Häromdagen fick jag en körning till Saltsjö-Boo där det skulle lossas med ränna. Det skulle gjutas en stödmur och ett par mindre plattor. När jag kommer fram till adressen möter kunden och jag får veta att jag kan köra in (istället för att backa). Lite trångt precis i början med fina lyktstolpar och soptunnor men det var inga problem. Kör upp för en backe och ser ett hus nere till höger och ett förråd rakt framför.
Kliver ur för att kolla vart jag ska backa in och det är mellan huset och en pergola, inte så jättegott om plats. Dessutom var man tvungen att saxa lite för att få bilen i rätt position före backningen. Typiskt nog var praktikant-Amanda ledig den här dagen så hon slapp backa, det har varit samma visa varenda gång jag har fått något lite mer bökigt/roligt jobb.
Jag backar så långt det går och sedan börjar vi att lossa till stödmuren. Jag når halva stödmuren, resten får grabbarna flytta manuellt. När vi är klara med det gjuter vi en liten platta och sedan en platta utanför entrén till huset. Betongen är fin och jobbet går finfint. Medan vi jobbar pratar vi om allt möjligt, bland annat om chaufförer som inte kan köra vilket många byggen vittnar om.
Firman som göt heter Nordins Mark AB. De är fyra killar som utgår från Haninge och jobbar med alla typer av mark- mur och betongjobb över hela Stockholm. För oss en ny kund och det kändes bra att kunna lämna grabbarna nöjda och bege mig tillbaks till fabriken för nästa lass.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.