
Bolaget framhåller att en ansökan inte kan ”pausas” och att det därför blev nödvändigt att dra tillbaka den när tiden för kompletteringar inföll.
Det centrala beskedet är därmed inte själva återkallelsen, utan att Heidelberg Materials fortfarande saknar ekonomiska förutsättningar för att gå vidare. Redan i november 2025 meddelade bolaget att Slite CCS lades på paus efter att Energimyndigheten avslagit ansökan om medfinansiering inom Industriklivet. Då beskrev Heidelberg Materials projektet som beroende av fortsatt statlig riskdelning.
Bolaget argumenterar nu öppet för att CCS i cementindustrin ännu inte bär sig kommersiellt i Sverige. I sin Q&A pekar Heidelberg Materials på att efterfrågan på nettonoll-cement fortfarande är begränsad och att det saknas tydliga styrmedel, bland annat i offentlig upphandling. Samtidigt hänvisar bolaget till EU:s klimatregelverk och utsläppshandel som på sikt gör fortsatt högutsläppande cementproduktion allt svårare att räkna hem.
Det intressanta är att Heidelberg Materials samtidigt använder sina egna projekt i Norge och Storbritannien som jämförelsepunkter. I Brevik i Norge invigdes bolagets CCS-anläggning i juni 2025, efter flera års statligt stöd inom Longship-programmet. I Padeswood i Storbritannien fattades investeringsbeslut i september 2025 först efter en finansieringsuppgörelse med brittiska staten. Bolagets budskap är alltså att Slite inte avviker tekniskt, utan politiskt och finansiellt.
Heidelberg Materials ansökte enligt tidigare rapportering om 7,9 miljarder kronor i stöd. Samtidigt har Industriklivet fått betydligt mindre budgetutrymme inför 2026, medan trycket från stora industriprojekt har ökat. Det gör Slite till ett exempel på konflikten mellan höga klimatambitioner och begränsad statlig finansieringsförmåga.
Heidelberg Materials har tidigare uppgett att Slite CCS skulle kunna fånga in upp till 1,8 miljoner ton koldioxid per år, motsvarande omkring fyra procent av Sveriges samlade utsläpp. Om de siffrorna håller innebär förseningen att en av de största enskilda tänkta utsläppsminskningarna i svensk industri skjuts på framtiden.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.