– Även om det finns ambitiösa planer är det tveksamt om dessa är genomförbara. För cirka 15 år sedan, under en annan våg av intresse för CCS, misslyckades nästan 90 procent av de planerade projekten, säger Tsimafei Kazlou.
Men för att de globala temperaturstegringarna ska kunna hejdas behöver massor av koldioxid fångas in och lagras och tekniken måste växa snabbt.
Vissa tillämpningar av tekniken leder faktiskt till negativa utsläpp, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks. Tekniken spelar därför en viktig roll i många strategier för att minska den globala uppvärmningen.
– CCS är en viktig teknik för att åstadkomma negativa utsläpp och den är avgörande för att minska koldioxidutsläppen från några av de mest koldioxidintensiva industrierna, säger Jessica Jewell, docent vid Chalmers.
Ännu används dock koldioxidlagring på få håll i världen.
I en ny studie från Chalmers och Universitetet i Bergen görs en analys av framtiden vad gäller tekniken. En fråga som ställs är huruvida tekniken kan växa tillräckligt snabbt för att nå målen från klimatavtalet i Paris eller inte.
Studien visar att det fram till detta århundrades slut inte går att binda mer än 600 gigaton koldioxid med den här tekniken. Det står i kontrast till många av FN:s klimatpanels klimatstrategier som i vissa fall kräver att nästan dubbelt så mycket koldioxid har infångats och lagrats vid århundradets ände.
Det kan verka nedslående. Men tekniken kan ändå komma att bli en viktig del av världens ansträngningar att hejda temperaturökningen, enligt forskarna. Därför är det viktigt att veta vid vilken tidpunkt som tekniken kan börja användas i stor skala. Ju senare man börjar med tekniken, desto skralare blir chanserna att begränsa temperaturökningarna.
Studien pekar på behovet av att öka antalet projekt som förverkligar tekniken och säkerställa att utvecklingen tar fart under detta årtionde. Om alla dagens planer förverkligas, till exempel från EU och USA, skulle kapaciteten år 2030 kunna vara åtta gånger så stor som idag.
Även om CCS kommer ur startblocken före detta årtiondes slut finns fler utmaningar. Under det följande årtiondet skulle CCS behöva växa lika snabbt som vindkraften gjorde i början av 2000-talet för att hålla jämna steg med de koldioxidminskningar som krävs för att begränsa den globala temperaturökningen till två grader vid århundradets slut.
Från början av 2040-talet måste tekniken sedan matcha den snabba tillväxt som kärnkraften upplevde under 1970- och 1980-talen, enligt forskarna.
– Den goda nyheten är att om CCS kan växa lika snabbt som andra koldioxidsnåla tekniker har gjort, skulle tvågraders-målet vara inom räckhåll, men det blir med en hårsmån. Den dåliga nyheten är att 1,5-gradersmålet sannolikt fortfarande skulle vara utom räckhåll, säger Jessica Jewell.
Författarna menar att studien understryker behovet av ett starkt politiskt stöd för CCS så att projekten kan bli ekonomiskt lönsamma. Den pekar också på det nödvändiga i att snabbare än idag bygga ut andra tekniker, som sol- och vindkraft, för att nå klimatmålen.
Industrihampa ger byggbranschen positiv klimatskjuts. Snart pumpas koldioxidbindande byggisolering ut från det snabbväxande bolaget Ekolution i Staffanstorp.
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.