MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

90 procent av CCS-projekten misslyckas

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Många projekt för koldioxidinfångning och koldioxidlagring har misslyckats. Det säger Tsimafei Kazlou, doktorand vid Universitetet i Bergen i Norge. ”Om andelen projekt som misslyckas är lika stor som den varit historiskt kommer kapaciteten 2030 att vara högst dubbelt så stor som idag. Det skulle vara otillräckligt för att nå klimatmålen”, säger han.

– Även om det finns ambitiösa planer är det tveksamt om dessa är genomförbara. För cirka 15 år sedan, under en annan våg av intresse för CCS, misslyckades nästan 90 procent av de planerade projekten, säger Tsimafei Kazlou.

Men för att de globala temperaturstegringarna ska kunna hejdas behöver massor av koldioxid fångas in och lagras och tekniken måste växa snabbt.
Vissa tillämpningar av tekniken leder faktiskt till negativa utsläpp, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks. Tekniken spelar därför en viktig roll i många strategier för att minska den globala uppvärmningen.

– CCS är en viktig teknik för att åstadkomma negativa utsläpp och den är avgörande för att minska koldioxidutsläppen från några av de mest koldioxidintensiva industrierna, säger Jessica Jewell, docent vid Chalmers.

Ännu används dock koldioxidlagring på få håll i världen.
I en ny studie från Chalmers och Universitetet i Bergen görs en analys av framtiden vad gäller tekniken. En fråga som ställs är huruvida tekniken kan växa tillräckligt snabbt för att nå målen från klimatavtalet i Paris eller inte.
Studien visar att det fram till detta århundrades slut inte går att binda mer än 600 gigaton koldioxid med den här tekniken. Det står i kontrast till många av FN:s klimatpanels klimatstrategier som i vissa fall kräver att nästan dubbelt så mycket koldioxid har infångats och lagrats vid århundradets ände.

Det kan verka nedslående. Men tekniken kan ändå komma att bli en viktig del av världens ansträngningar att hejda temperaturökningen, enligt forskarna. Därför är det viktigt att veta vid vilken tidpunkt som tekniken kan börja användas i stor skala. Ju senare man börjar med tekniken, desto skralare blir chanserna att begränsa temperaturökningarna.

Studien pekar på behovet av att öka antalet projekt som förverkligar tekniken och säkerställa att utvecklingen tar fart under detta årtionde. Om alla dagens planer förverkligas, till exempel från EU och USA, skulle kapaciteten år 2030 kunna vara åtta gånger så stor som idag.

Även om CCS kommer ur startblocken före detta årtiondes slut finns fler utmaningar. Under det följande årtiondet skulle CCS behöva växa lika snabbt som vindkraften gjorde i början av 2000-talet för att hålla jämna steg med de koldioxidminskningar som krävs för att begränsa den globala temperaturökningen till två grader vid århundradets slut.

Från början av 2040-talet måste tekniken sedan matcha den snabba tillväxt som kärnkraften upplevde under 1970- och 1980-talen, enligt forskarna.

– Den goda nyheten är att om CCS kan växa lika snabbt som andra koldioxidsnåla tekniker har gjort, skulle tvågraders-målet vara inom räckhåll, men det blir med en hårsmån. Den dåliga nyheten är att 1,5-gradersmålet sannolikt fortfarande skulle vara utom räckhåll, säger Jessica Jewell.

Författarna menar att studien understryker behovet av ett starkt politiskt stöd för CCS så att projekten kan bli ekonomiskt lönsamma. Den pekar också på det nödvändiga i att snabbare än idag bygga ut andra tekniker, som sol- och vindkraft, för att nå klimatmålen.

Läs mer

Arkitektvärlden

Svenska stationsbyggnader vinner i Paris

Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.

Magnus Höij
10-17-2025
Ett ärligt och detaljerat porträtt av livet som betongbilschaufför – betong, precision och stolthet i varje leverans.
Betongvärlden

När AI försöker vara betongbilschaufför – och nästan lyckas

Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.

Betongbruden
10-16-2025
Veidekke förutspår uppgång i svensk byggsektor 2026–2027 efter två år av nedgång. Bostäder, järnväg och VA väntas driva tillväxten.
Betongvärlden

Veidekke spår vändning 2026

Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.

Roger Andersson
10-16-2025