“Vi måste sluta klappa oss på axeln för piloter som inte skalas”

I byggsektorn upprepas  samma mönster: vi hylla piloterna, säger att återbruk ”borde bli standard”, men fortsätter att arbeta som om linjära flöden är det enda möjliga. Det stora hindrat är inte tekniken. Det är våra beteenden, våra upphandlingsrutiner och hur vi räknar.

För återbruk fungerar. Det finns redan aktörer som kvalitetssäkrar och dokumentmaterial så att de kan användas tryggt. Utmaningen är snarare att vi fortfarande behandlar fungerande byggdelar som avfall och att både beställare och kunde två inför det återbrukade. Inte för att det inte håller, utan för att det är ovant.

Här spelar offentlig sektor en avgörande roll. Upphandlare kan förändra marknaden direkt genom att ställa funktionskrav, acceptera återbrukade alternativ och sluta jämföra priset på inköpsraden. Återbruk kan vara dyrare i enskilda projekt, men är ofta en smartare investering för klimatet, den långsiktiga samhällsekonomin och vår gemensamma resursanvändning. Vi måste börja räkna på ett annat sätt.

Jag vill dock inte hävda att det inte finns praktiska hinder som måste tas på allvar: skalning, logistik och lagerhållning är fortfarande en flaskhals. För att återbruk ska fungera i större skala behövs bättre materialflöden, mellanlager och tydligare processer. Det här är inte ett argument mot återbruk – det är en uppmaning att bygga infrastrukturen som krävs.

För att ta klivet från experiment till norm behövs tre spelregler:

1. Från avfall till resurs. Material som håller ska inte behandlas som skräp. Det ska behandlas som resurser och säljas som vilken byggprodukt som helst.
2. En prestandadeklaration för återbruk. Som är lika legitim som CE-märkningen, men anpassad för en cirkulär verklighet. En sådan prestandadeklaration redovisar spårbarhet, testresultat och kvalitetsnivåer som går att jämföra samt accepteras i bygglovs- och kontrollprocesser.
3. Offentlig upphandling som styr mot funktionen.  Offentlig sektor kan förändra marknaden över en natt. Funktionskrav, obligatoriska återbruksinventering och poäng för klimatnytta är vägen dit. Det är sunt förnuft i en tid då vi inte har råd att fortsätta riva fullt fungerande byggnader eller köpa nytt när vi redan har det vi behöver.

Mitt råd? Räkna på de långsiktiga effekterna och börja där vi står. Ta reda på vad som redan går att återbruka innan du beställer nytt. Öka acceptansen, våga välja återbrukat och räkna på ett sätt som speglar den värld vi faktiskt lever i.

//Sara Asmoarp

Krönikan är en kommentar till Bygg Framtid- artikeln ”Cirkulärt byggande fastnar i pilotläget”. Artikeln handlar om en rapport från Re:Source om cirkularitet inom byggsektorn som genomförs i ett strategiskt projekt i samarbete med Xvii.

Nästa avsitt: Vad säger Boverket och Upphandlingsmyndigheten om skalning av det cirkulära? Vad gör de för att påskynda omställningen?