
Arbetsolyckorna i den privata byggindustrin minskade under 2024 jämfört med året innan. Enligt Byggföretagen är det ett tecken på att systematiskt arbetsmiljöarbete och satsningar på säkerhetsutbildning ger effekt.
– Nu ser vi en minskning av flera allvarliga olyckstyper. Det tyder på att förebyggande insatser, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete ger effekt. Det är en positiv indikation – men arbetet måste fortsätta med samma kraft och fokus, säger Magnus Olsson, nationell arbetsmiljöstrateg på Byggföretagen.

Magnus Olsson, nationell arbetsmiljöstrateg på Byggföretagen
Förebyggande insatser, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete ger effekt.
Under 2024 registrerades 2 051 arbetsolyckor med frånvaro i branschen, en minskning från 2 188 året innan. Olycksfrekvensen sjönk därmed från 10,9 till 10,5 olyckor per 1 000 sysselsatta.
Samtidigt ökade antalet arbetssjukdomar från 276 till 311 fall. Här har orsaksbilden förändrats: från att främst handla om ergonomiska belastningar till att i högre grad gälla fysikaliska faktorer som vibrationer och buller.
– Det speglar förändrade arbetsförhållanden, men också en ökad medvetenhet om långsiktiga hälsoeffekter. Det är ett område där fortsatt kunskapsutveckling och förebyggande arbete är centralt, säger Magnus Olsson.

Åtta dödsfall inträffade vid arbetsplatsolyckor i privata bygg- och anläggningsföretag under 2024 – fyra färre än 2023, men fortfarande över genomsnittet för de senaste tio åren.
Enligt Arbetsmiljöverkets generaldirektör, Lars Lööw, är det tydligt att många dödsolyckor hade kunnat undvikas genom förebyggande arbete:
– I våra uppföljningsinspektioner kan vi se att alla dödsolyckor i princip undantagslöst hade kunnat förebyggas med ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Ingen ska dö på sitt jobb. Här måste branschen fortsätta arbeta för att säkerställa säkra arbetsplatser för alla, säger Magnus Olsson.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.