
Den 2 september stannar byggjätten NCC arbetet på sina nordiska arbetsplatser för att prata om det som varken hjälm, sele eller regler rår på. I veckans Tre snabba förklarar bolagets arbetsmiljöchef Jan Skriver varför riskbeteenden dröjer sig kvar på byggarbetsplatsen och hur branschen bättre kan verka för säkerhet från start.

En halvprefabricerad betongstomme kan nå lägre klimatpåverkan än ett alternativ i trä. Det hävdar Staffan Larsson, marknads- och affärsutvecklingschef på Thomas Betong, med bostadsprojektet Takryttaren i Uppsala som exempel. Där har klimatpåverkan från vissa betongprodukter minskats med upp till 60 procent utan att montagetiden blivit längre.

Vad händer när handlingen ökar, men nyttan av återbruk, bevarande och lång livslängd inte syns i kalkylen? Här riktar vi hoppet och blicken till initiativen som kan täppa till luckorna i bygg- och anläggningssektorns klimatmått.

Tre av tio i byggbranschen uppger att användningen av återbruk har ökat på deras arbetsplats det senaste året. Det visar Ramirentrapporten 2026. Men någon nationell statistik som visar hur mycket byggmaterial som faktiskt återbrukas finns inte och Boverket beskriver fortfarande återbruket som begränsat.

Arkitekten Rahel Belatchew har drivit sin arkitektbyrå i 20 år i tider av osäkerhet och omställning. Hon vill se mer innovation – och att arkitekten är med då de ekonomiska besluten ska fattas.

Vision handlar om riktning. Inte garanti.

Långsiktigt värde i offentlig upphandling är den fråga som flest av Betongvärldens läsare lyfter fram som viktig i en enkät om vilka frågor som bör prioriteras inom bygg- och betongsektorn. 61 procent anser att offentlig upphandling bör premiera kvalitet, livslängd och låga förvaltningskostnader framför lägsta investeringspris.

“Will A.I. Ruin the Planet or Save the Planet?” Den frågan ställde New York Times i en rubrik för ett par år sedan. Nu vänder forskarna John Sterman och Jennifer Turliuk blicken mot AI:s möjliga klimatnytta och teknikens växande avtryck.

Skandia Fastigheter marknadsför omvandlingen av Läkarhuset vid Odenplan som ett projekt med höga miljö- och klimatambitioner. Men deras egen beställda klimatstudie visar att det hade varit bättre för klimatet att låta större delen av Läkarhuset stå kvar.

Vi räknar på pris, kvadratmeter, klimat och tid. Och det är ju objektivt. Samtidigt formas varje kalkyl av just det. Värdena vi väljer att räkna på, och de som lämnas utanför. I veckans byggstenar synar vi tre områden där själva måttstocken kan vara minst lika avgörande som resultatet.