
Jag brukar ju som bekant ha praktikanter med mig i lastbilen emellanåt. Hos tidigare arbetsgivare har vi dessutom kunnat erbjuda möjligheten att låta eleverna övningsköra, vilket är nyttigt för dem eftersom de får köra “i produktion” och inte bara ute på vägen.
Med oss i vårt arbete ställs eleverna inför värdefulla utmaningar som de har nytta av senare i sitt kommande arbetsliv. Många av dessa moment är svåra eller omöjliga att skapa för skolan. Att många skolor dessutom lägger alldeles för lite tid på backövningar/manövrering i trånga utrymmen gör inte saken bättre.
Detta har på senare år blivit ett allt större problem och ute på byggena är man frustrerade över att förare med nytagna körkort ofta inte kan de basala grunderna i körningen. Utöver att det tar extra värdefull tid så är det även en säkerhetsfråga när eleverna inte ens klarar basal backning. Detta har jag försökt lyfta med TYA (Transportfackens yrkes-och ansvarsnämnd) men man säger sig inte se något problem.
Det här problemet beror i grunden på att man inte har som mål att eleverna ska lära sig köra lastbil utan att de ska klara körkortet, milsvid skillnad mellan dessa förhållningssätt. Detta har tidigare mer varit ett bekymmer på personbil men börjar nu även komma till tunga sidan vilket är beklagligt. Här ska poängteras att transportgymnasier generellt är lite bättre än vuxenutbildningarna enligt min erfarenhet och vad jag har hört från kunder och kollegor.

Som elev hos mig lär man sig snabbt att så fort jag glatt utbrister något i stil med “åh, vad bra/roligt” så betyder det egentligen att det kommer en utmaning för eleven, exempelvis en synnerligen smal väg eller ett trångt ställe att backa på.
Häromdagen fick jag ett meddelande från en före detta elev som numera har ett jobb hos ett åkeri som kör matvaror. Det var väldigt fint beröm och jag blev väldigt glad. Det är just det här jag vill ge mina elever, en bra grund att stå på när de kommer ut i arbetslivet. Tack igen för att du hörde av dig och lycka till framöver!

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.