
Petra Ekström, vd på Landskapsgruppen
Petra Ekström är idag vd på Landskapsgruppen med basen i Göteborg. Efter flera år som vd har hon nu meddelat styrelsen att hon avser att lämna vd-uppdraget. En drivande orsak till beslutet är att hon själv vill komma närmare gestaltningen, kundprojekten och den konstnärliga processen. Hon ser nämligen en stor potential där landskapsarkitekturen går bortom de enskilda funktionerna.
– En landskapsarkitekt kan arbeta med en större yta, en hel plats. Det skapar större möjligheter, som inte bara handlar om de enskilda objekten.
Hon ser fram för allt att konstnärliga processer borde kunna nyttjas mycket mer för att skapa platser med en stark identitet.
Själv har hon förkovrat sig i det konstnärliga och har bland annat jobbat med sten och lera. Det har gjort att fått ett tydligare perspektiv på de konstnärliga processerna och hur de kan komma till nytta även i landskapsarkitekturen.
– Det skapas något intressant mellan de olika disciplinerna, och jag vill kombinera dessa perspektiv tydligare, säger hon.

Petra Ekström, vd på Landskapsgruppen
Dagens landskapsarkitektur handlar ganska mycket om funktion, något som uppenbart är viktigt. Men Petra Ekström nöjer sig inte med det.
– Det blir ofta lite för mycket fokus på det som är mätbart. Jag vill komplettera med det som skapar ett kulturellt värde och det som ger en berättelse.
– Det funktionella ska inte tas bort, utan kompletteras med nya perspektiv. Vi måste skapa en helhet.
Och att utomhusmiljöerna har stor betydelse för oss som människor är lätt att förstå.
– Jag brukar be personer jag möter att blunda och tänka på en plats som skapar positiva känslor, kanske trygghet eller identitet. Väldigt många visualiserar då något utomhus. Det säger något om platsens betydelse, utöver de rena funktionerna.
Till skillnad från en konstnär har arkitekten möjlighet att komma in mycket tidigare i processen. Men det är genom att kombinera arkitektens perspektiv med konstnärens som något större kan uppstå.
Petra Ekström tror också att många beställare förstår detta värde.
– Allt fler upptäcker de kulturella värden som finns på platsen. Det autentiska och unika tror jag får större betydelse i framtiden.
Det understryks av den tekniska utvecklingen, tror hon.
– Med en ökad digitalisering och allt mer av artificiell kommer tror jag att det genuina, hantverksmässiga och konstnärliga kommer att värdesättas mer, även av beställarna, säger hon.
Det betyder dock inte att hon ser konstnärernas en-procentsregel som en målbild för arkitektuppdragen.
– Jag vill absolut inte ta konstnärernas en procent, men jag hoppas att byggherrarna snarare vill skapa något unikt, något som folk vill återvända till, säger hon.
Det som är en potential är samtidigt något som hålls tillbaka idag.
– Inom landskapsarkitekturen hålls det konstnärliga tillbaka idag. Vi behöver ofta förhålla oss till många funktionskrav, vilket gör att det konstnärliga får stå tillbaka.
Att detta perspektiv har gjort att en hel del projekt för byrån blivit åt Svenska Kyrkan och kyrkogårdar är därför inte konstigt.
Landskapsarkitekterna har överlag inte drabbats lika hårt av konjunkturen som husarkitekterna.
– Vi har jobbat mycket med hållbarhet, ekologiska perspektivet och biologisk mångfald. Men på senare tid har vi fått en allt hårdare konkurrens från teknikkonsulterna, säger Petra Ekström.
Själv har hon alltså bestämt sig för att lämna vd-uppdraget, inte minst för att kunna ägna sig mer åt just konkreta kundprojekt.
– Under min tid som vd har jag kommit bort från gestaltandet. Nu längtar jag tillbaka.
Det betyder att Petra Ekström räknar med att stanna kvar i bolaget, men lämna över det yttersta ledarskapet till nya krafter.
– Men jag har givit styrelsen tid att fundera på hur den växlingen ska gå till. Jag jobbar på ett bra tag till, så att det ges tid för en ordentlig rekryteringsprocess, säger hon.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.