
Vattenfall har tecknat en avsiktsförklaring med Cemvision om framtida leveranser av den nya cementtypen *Re‑ment*, som i demoskala minskar koldioxidutsläppen med upp till 95 procent jämfört med konventionellt Portlandcement. Tekniken bygger på användning av restmaterial från bland annat gruv- och stålindustri i kombination med eldrivna roterugnar som matas med fossilfri el. Materialet testas nu i Vattenfalls betonglaboratorium i Älvkarleby, där mekanisk hållfasthet, beständighet mot frost, kloridpenetration och karbonatisering undersöks.
Målet är att börja använda cementen i exempelvis fundament för vindkraftverk och prefabricerade betongelement, vilket ska möjliggöra en skalbar minskning av koldioxidutsläppen från byggmaterial i hela energivärdekedjan. Enligt Vattenfall ligger utsläppen från Cemvisions cement redan i dag långt under gränsvärdet på 184 kilo CO₂ per ton cement som gäller för First Movers Coalition – ett internationellt företagsnätverk där Vattenfall ingår och som har som mål att driva marknaden för fossilfria material.
Enligt Per-Erik Thorsell, sektionschef för betong- och materialteknik på Vattenfall R\&D, är verifieringen i Älvkarleby avgörande för att cementen ska kunna användas i skarpa projekt. Samtidigt framhåller Max Larsson von Reybekiel, marknadschef på Cemvision, att en bredare marknadsintroduktion kräver både nya prestandabaserade standarder och ekonomiska styrmedel – inte minst i takt med att fria utsläppsrätter fasas ut.
Enligt Cemvision är cementens klimatpåverkan så låg att den totala kostnadseffekten blir marginell i ett större byggprojekt, med endast ett par procent högre materialkostnad. Vattenfall ser samarbetet som ett sätt att signalera marknadsmognad, påskynda teknikutveckling och skapa efterfrågan hos leverantörer.
Cementen har hittills producerats i liten skala, men företaget räknar med att skala upp produktionen stegvis under de kommande åren. För Vattenfall handlar det om att bygga upp en leverantörskedja som kan möta koncernens framtida behov av låg‑CO₂‑betong i energianläggningar – från vindkraft till elnät.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.