Hybrid modellen för Skanskas konstruktör
Skanskas konstruktör vill öka kunskapen om hybridkonstruktioner i trä och betong.
Med hjälp av högkänsliga accelerometrar går det att ta reda på hur husen mår. Arbetet har lett till hyllningar i forskarvärlden.
– Vi behöver öka medvetandegraden kring hur hybridkonstruktioner fungerar, säger Carl Larsson, som är anställd på Skanska Teknik i Växjö.
Forskningen inleddes i samband med arbetet med det uppmärksammade stations- och kommunhuset i Växjö. En fastighet på 16 400 kvadratmeter i sju våningsplan, som är Skanskas största träprojekt hittills.
– Det var nytt för mig med olika material som skulle samverka. Det innebar betydligt mer tekniskt komplicerade lösningar, fler inblandade konstruktörer och större behov av samordning. Jag tänkte att här finns det ett behov av att lära sig mer.
Carl Larsson lägger nu 80 procent av sin arbetstid åt en doktorandutbildning vid Linnéuniversitetet i Växjö där Svenska Byggbranschen Utvecklingsfond står för halva kostnaden och Skanska för resten.
– Vi behöver använda rätt material på rätt plats, och även minska andelen material när vi bygger i dag. Om vi förstår hur en fastighet fungerar kan vi förhoppningsvis göra bättre beräkningar, vilket i längden leder till mer slimmade konstruktioner. Hittills har det dock funnits ganska få mätmetoder för att konstruktivt utvärdera en byggnad.
Under nästa halva av forskarutbildningen planerar Carl Larsson att göra mätningar i ett sexvåningshus, Soluppgången, och ett elvavåningshus i Malmö, Fyrtornet, som är Sveriges högsta kontorshus i trä med sina 54 meter.
Läs mer
Mycket lärande när universitet satsar på återbruk
När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.
Återvunnen plast testas i 3D-printade golvstolsystem
Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?
Kontorsdesign styrs för mycket av trender
Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.