
Vita Huset. Foto: Matt Wade (Flickr.com)
Donald Trump har varit tydlig med att han önskar en större bankettsal i Vita Huset. Och nu är bygget igång. Eller snarare: rivningen för att ge plats åt den nya byggnaden.
Trump har sedan tidigare drivit tesen “Making Federal Architecture Beautiful Again” – bland annat med devisen att “traditionell och klassisk arkitektur” ska vara förstahandsvalet för alla federala byggnader.
Nu ska alltså en ny bankettsal byggas. Uppdraget att designa denna har tilldelats James McCrery, som grundat McCrery Architects, baserat i Washington. James McCrery är en förespråkare för klassisk arkitektur. Totalt ska den nya bankettsalen rymma 650 personer och ombyggnationen bedöms kosta 250 miljoner dollar, alltså uppemot 2,5 miljarder kronor.
Denna nya ombyggnad har vållat en debatt på flera plan, men inte minst i arkitektbranschen. Arkitekturkritikern Catherine Slessor skriver i The Guardian:
“Illustrationerna visar en enorm, isvit byggnad som mest liknar en flyghangar, prydd med ett rikt dekorerat kassettak, förgyllda korintiska kolonner och tunga gyllene kristallkronor. Nero … skulle känna sig helt hemma här.”
Organisationen “Society of Architectural Historians” skjuter in sig på själva processen och den brådska som ombyggnaden präglas av.
“En så betydande förändring av en byggnad av detta historiska värde bör genomgå en noggrann och transparent granskningsprocess”, skriver de.

Även den amerikanska branschorganisationen för arkitekter, AIA, har en hel del synpunkter på projektet och arbetsgången.
Även om AIA inte i princip motsätter sig projektet, uttrycker organisationen en djup oro över hur projektet genomförs – särskilt vad gäller skala, granskningsprocess, offentlig delaktighet och förenlighet med den historiska byggnaden.
Tidsplanen för när den nya bankettsalen ska stå färdig har inte kommunicerats, men tidigare har det sagts att den ska stå klar i god tid innan Trumps andra presidentperiod är till ända.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.