
Studien visar att en gummiinblandning på 30 % minskade densiteten med 16,5 % och värmeledningsförmågan med 20,65 % jämfört med referensbetong. Den mekaniska hållfastheten minskade med högre gummihalt, men den relativa töjbarheten ökade. Genom att tillsätta glasfiber ökade både drag- och böjhållfastheten markant, samtidigt som töjbarheten förbättrades ytterligare.
Forskarna genomförde även tester av flytbarhet, byggbarhet och skiktvidhäftning för att fastställa ett optimalt vatten–bindemedel-förhållande anpassat till 3D-printerutrustningen. Mikrostrukturanalys med svepelektronmikroskopi användes för att studera bindningen mellan gummipartiklar, fiber och cementmatris.
Arbetet placerar sig i ett växande forskningsfält där 3D-printad betong kombineras med återvunnet material, men resultaten visar samma grundproblem som i tidigare studier: försämrad tryckhållfasthet vid hög gummiinblandning. Jämfört med tidigare försök med gummibetong för gjutning visar studien att fiberarmering är nödvändig för att nå tekniskt relevanta hållfasthetsnivåer i printade konstruktioner.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.