
När industrilokalerna på Västerbro i Lund revs togs teglet tillvara. Nu blir de 80 år gamla stenarna en del av HSB Skånes nya bostadsprojekt och bidrar till både hållbarhet och historia.

Träd, energigemenskaper och tydligare mål kan hjälpa Lunds kommun att klimatanpassa. Forskare i Klimatpolitiska rådet ger 15 rekommendationer som även andra kan inspireras av.

Lindinvent utvecklar smarta klimat- och ventilationslösningar för hållbara fastigheter – och pressar samtidigt branschen framåt.

Vad krävs för att bygga framtidens hållbara samhälle? Ulrika Hallengren, vd för fastighetsbolaget Wihlborgs och nybliven Malmöambassadör, är först ut i intervjuserien Framtidsbyggaren.

AF Bostäder i Lund har som mål att kontinuerligt minska klimatavtrycket från sina nybyggen. Genom att använda mindre betong och fler hållbara material har bolaget lyckats halvera koldioxidutsläppen på tio år. Samtidigt ser man en utmaning i att få studenterna att tänka hållbart i sin vardag.

Hur ska vi klara klimat- och utsläppsmål om vi inte pratar om vad vi kan åstadkomma? IT-entreprenören Jonas Birgersson och ByggFramtids redaktör Cecilia Nebel spanar om nya landvinningar inom hållbart byggande.

Hur kan Lunds medeltida stadskärna komma att se ut 2039? Det ska iscensättas i ShiftSwedens omställningslab. I vår kan fler ansöka om att visualisera framtiden.
“Nöjdast med sin stad för tredje året i rad!” I Samhällsbarometern 2022 har konsultföretaget PE Teknik & Arkitektur tagit reda på hur människor börjar se livet i sina städer på andra sidan pandemin. Undersökningen är för sjunde året i rad gjord tillsammans med Kantar SIFO och har fokuserat på de tre områdena: stadsplanering, hållbarhet och digitalisering i Sveriges tolv största städer. Nöjdast med sin stad är, för tredje året i rad, invånarna i Lund där höga betyg ges inom både stadsplanering och digitalisering. Strax bakom hamnar Umeå som tagit stora kliv sedan förra årets rapport som i sin tur följs av Malmö. I botten hittar vi, även det för tredje året i rad, Göteborg där invånarna främst ger låga betyg till stadsplaneringen samt stadens hållbarhet. – Samhällsbarometern har blivit ett viktigt verktyg för oss som samhällsbyggare att kartlägga den långsiktiga utvecklingen i de svenska städerna. Vid en första titt på årets sjunkande siffror kan man lätt tro att våra städer förändrats till det sämre men blickar vi istället över tid ser vi en utveckling som går åt rätt håll, säger Helena Hed, vd och koncernchef på PE Teknik & Arkitektur. Tittar man på hur städerna utvecklats de senaste åren tycks Jönköping vara den stad som blomstrat mest och som verkligen lyckats tackla pandemin. Stadens invånare ser nämligen en positiv utveckling inom samtliga områden. Även Umeå visar en positiv utveckling som framför allt drivs på av invånarnas höga betyg kring stadsplaneringen. Störst skäl för oro bör däremot örebroarna ha där den totala nöjdheten sjunkit med hela nio procentenheter. – Vi ser att Sveriges städer tacklat pandemin olika, men överlag har synen på våra städer förbättrats. Idag skulle nästan fyra av fem invånare i de tolv största städerna rekommendera sin stad till andra. En betydligt högre siffra än före pandemin, säger Marika Axén, Arkitekt SAR/MSA.