
Långsiktiga upphandlingar, sund konkurrens och bostäder som fler har råd med. Eller: en sjukvård att lita på, ett tryggare samhälle med lag och ordning och en skola som ger eleverna rätt förutsättningar. Vår valenkät har redan visat vad du som läsare prioriterar inom bygg och hållbart samhällsbyggande, men hur står sig dessa frågor när hela Sverige ska säga sitt?

Den 2 september stannar byggjätten NCC arbetet på sina nordiska arbetsplatser för att prata om det som varken hjälm, sele eller regler rår på. I veckans Tre snabba förklarar bolagets arbetsmiljöchef Jan Skriver varför riskbeteenden dröjer sig kvar på byggarbetsplatsen och hur branschen bättre kan verka för säkerhet från start.

Vad händer när handlingen ökar, men nyttan av återbruk, bevarande och lång livslängd inte syns i kalkylen? Här riktar vi hoppet och blicken till initiativen som kan täppa till luckorna i bygg- och anläggningssektorns klimatmått.

Tre av tio i byggbranschen uppger att användningen av återbruk har ökat på deras arbetsplats det senaste året. Det visar Ramirentrapporten 2026. Men någon nationell statistik som visar hur mycket byggmaterial som faktiskt återbrukas finns inte och Boverket beskriver fortfarande återbruket som begränsat.

Vision handlar om riktning. Inte garanti.

“Will A.I. Ruin the Planet or Save the Planet?” Den frågan ställde New York Times i en rubrik för ett par år sedan. Nu vänder forskarna John Sterman och Jennifer Turliuk blicken mot AI:s möjliga klimatnytta och teknikens växande avtryck.

Skandia Fastigheter marknadsför omvandlingen av Läkarhuset vid Odenplan som ett projekt med höga miljö- och klimatambitioner. Men deras egen beställda klimatstudie visar att det hade varit bättre för klimatet att låta större delen av Läkarhuset stå kvar.

Vi räknar på pris, kvadratmeter, klimat och tid. Och det är ju objektivt. Samtidigt formas varje kalkyl av just det. Värdena vi väljer att räkna på, och de som lämnas utanför. I veckans byggstenar synar vi tre områden där själva måttstocken kan vara minst lika avgörande som resultatet.

Det ser vid en första anblick dystert ut. Sveriges utsläpp ökade under årets första kvartal. Bakom uppgången ligger den kalla vintern och ett större behov av el och värme. Mitt i statistiken finns likväl en ljuspunkt – byggverksamheten skapade större ekonomiskt värde med lägre utsläpp.

Svenskt Träs nya klimatkalkylator pekar ut limträ som det klart klimatsnålaste alternativet för hallstommar. Men jämförelsen får kritik av Carl-Johan Appelberg, marknadschef på Heidelberg Materials Precast Contiga, som anser att betongens klimatpåverkan anges betydligt h ögre än för produkter som finns på marknaden.