
Flexibla bostäder, konst ingjuten i fasader och betongstommar som lagrar kyla. Flera byggprojekt i Hammarby Sjöstad visar hur betong användes för betydligt fler uppgifter än att bära byggnadernas laster. Men projekten visar också vilka krav som ställs på konstruktion, tillverkning och drift när materialet får flera funktioner samtidigt.

Det må se vackert ut på ytan. Förr eller senare behövs den ändå. Handpåläggningen. Ibland som en vänlig gest som visar någon i rätt riktning. Andra gånger en ångvält som pekar med hela armen. Så att vi kan resa oss. Borsta av dammet. Lämna något bättre vidare. I veckans tre byggstenar vässar vi ledarskapet, drar lärdomar från Ukraina och slår ett slag för jämlikheten.

I ett kontor i Linköping fick tillgängliga dörrar och köksskåp vara med och bestämma utformningen. Återbruket krävde fler arbetstimmar, men slutkostnaden blev enligt entreprenörens jämförelse omkring 70 000 kronor lägre än med enbart nytt material.

Klimatfrågan är komplex, gränslös och fullkomligt överväldigande. Samtidigt förväntas chefer driva förändring, entusiasmera medarbetare och hålla verksamheten på rätt kurs. Vi har pratat med psykologen och författaren Charlotte Henschel, som med boken “Klimatledarskap” vill ge fler ledare mod och verktyg att gå från ord till handling.

På Garnisonens tak i Stockholm har en 600 kvadratmeter stor plantskola anlagts där 54 svenska ängsväxtarter odlas utan torv och plastkrukor. Växterna ska kunna levereras med bara rötter till planteringar runt om i staden. Bakom satsningen står fastighetsägaren Vasakronan och Bee Urban Green Spaces, medan Swerock har tillverkat ett särskilt odlingssubstrat med bland annat biokol och återvunnet material.

Vad händer med ett byggprojekt när informationen om mark och fastigheter plötsligt inte går att nå? När Lantmäteriet nu inleder ett samarbete med Ukraina står landets återuppbyggnad i centrum. Ett kunskapsutbyte som också kan bli värdefullt för Sverige. Vi har pratat med Mikael Lilje, enhetschef för internationella uppdrag på Lantmäteriet, om digital sårbarhet, kostsamma avbrott och hur svenska aktörer inom samhällsbyggnad kan stärka sin beredskap.

Sverige har forskningen, råvarorna och kompetensen. Ändå riskerar nästa generations biobaserade material att fastna mellan labbet och fabriksgolvet. Nu föreslås en satsning som ska ta tekniken hela vägen till fabrik, med byggbranschen som en av aktörerna som behöver kliva fram.

Kanske minns du en tid då en kvinna på en ledande post i byggbranschen var undantaget. Kanske ser du inte ens problemet, vilket väl är rimligt. I dag leder ju kvinnor företag, utvecklar affärer och fattar beslut. Men hur långt har utvecklingen egentligen nått? Här ger fyra kvinnor från olika delar av samhällsbyggandet sin bild av framstegen, mönster som dröjer sig kvar och möjligheterna som väntar nästa generation.

Efter år av rivningsplaner föreslår Londonkommunen Lambeth att bostadsområdena Central Hill och Cressingham Gardens i stället ska rustas upp och bevaras. En omfattande omexploatering bedöms bli för dyr. Beskedet aktualiserar frågan om hur fler bostäder kan byggas utan att de befintliga områdenas arkitektur och grönstruktur går förlorade.

Nog är det något visst med veckor där den goda magkänslan får lite extra spelrum? I veckans byggstenar tar vi därför (men utan att jinxa) fasta på de goda vibrationerna inom svensk samhällsbyggnad just nu.