
Stålfiber har använts ända sedan 1980-talet i Sverige. Tekniken är känd och mycket forskning har gjorts. Men nu dyker andra fibrer upp på marknaden, till exempel syntetfibrer. Kan det kopplas till de problem som rapporteras i flera betongkonstruktioner? Vad säger forskning och standarder om det? Betongvärlden har frågat några experter.

Ett Vinnova-finansierat projekt har demonstrerat hur betong- och glasavfall kan återföras till byggsektorn som fullvärdiga insatsvaror. I projektet, som letts av Högskolan i Borås tillsammans med nio samarbetspartner från akademi, industri och kommun, har två betongrecept tagits fram med upp till 91 procent återvunnet innehåll och en verifierad klimatpåverkan långt under branschens referensvärden.

Trots goda resultat i labb och pilotprojekt är återvunnet byggavfall fortfarande marginellt i svensk betongproduktion. En internationell studie pekar på tekniska möjligheter – och praktiska hinder.

En ny rapport från SBUF visar hur byggprojekt kan minska sin klimatpåverkan från fabriksbetong genom att undvika överdimensionerade betongkvaliteter. Bakom arbetet står representanter från NCC, Skanska, Peab och RISE.

I Rotterdam har en ny sorts anläggning driftsatts: ett system som omvandlar infångad koldioxid och silikatmineraler till ett pulver som, enligt tillverkaren, kan ersätta delar av cementen i betong. Tekniken kommer från det nordisk-nederländska bolaget Paebbl, som nu förbereder storskalig produktion.

Betongtillverkning med rivningsmaterial som ballast har hittills begränsats av dålig materialkvalitet. Men en ny laboratoriestudie från det indiska universitetet National Institute of Technology, Kurukshetra, visar att ytbehandling med magnesiumfosfatcement (MPC), tillverkat av avfall från eldfasta magnesiategel, kraftigt förbättrar egenskaperna hos återvunnen betong (RA).

Ett nytt tillägg till den svenska tillämpningsstandarden SS 137003 gör det möjligt att använda naturliga puzzolaner, CEM III/B-cement och supersulfatcement i konstruktionsbetong. Bakom förändringarna ligger ett intensivt arbete inom svensk standardisering för att möjliggöra betong med lägre klimatpåverkan – utan att tumma på beständigheten.

Forskare vid Rice University i Houston har för första gången tagit fram en molekylär modell för hur joner som natrium och klorid transporteras genom nanoporer i kalciumsilikathydrat, den viktigaste komponenten i cementpasta. Resultaten, publicerade i Journal of Physical Chemistry, kan användas för att förbättra betongens beständighet, särskilt i miljöer där korrosion av armeringsjärn är ett stort problem.

Vit betong, smal siluett och avancerad estetik har gjort 432 Park Avenue till ett landmärke i New York, men också ett objekt för teknisk kritik och rättsliga tvister. Fasaden visar nu omfattande sprickor och skador, vilket väcker oro för framtida säkerhet och pålitlighet i konstruktionen. Var det arkitekturens ideal som gick före experters varningar?

Ett forskarlag vid RMIT University i Melbourne har visat att pyrolyserad kaffesump – så kallad coffee biochar – kan förbättra tryckhållfastheten i betong med upp till 29 procent, förutsatt att den ersätter 15 volymprocent av sanden i betongblandningen. Resultatet bygger på omfattande laboratorieförsök där både obehandlad och termiskt behandlad kaffesump undersöktes som finmaterial.