Ny forskningsrapport: Kaffesump som konstruktionsmaterial
Obehandlad kaffesump visade sig kraftigt försämra betongens egenskaper. Den organiska substansen i sumpen störde cementens hydratiseringsreaktion, vilket ledde till kraftigt försämrad hållfasthet. Men när kaffesumpen pyrolyserades vid 350 °C omvandlades den till en porös biochar, en kolrik restprodukt, med god vidhäftning mot cementmatrisen och förmåga att lagra vatten – egenskaper som bidrar till så kallad intern härdning.
Vid högre pyrolystemperatur (500 °C) försämrades dock hållfastheten. Forskarna förklarar det med att den mer spröda biocharn från 500 °C lättare spricker och därmed försvagar cementstrukturen.
Betydelsen är potentiellt stor. Enligt forskarna genereras cirka 75 000 ton kaffesump per år i Australien. Genom pyrolys kan detta ge 22 500 ton biochar, vilket motsvarar cirka 75 000 m³ – tillräckligt för att ersätta all sand i över 1,6 miljoner m³ betong vid 15 procent ersättning.
Studien är den första i sitt slag som systematiskt utvärderat hur olika pyrolystemperaturer påverkar kaffesumpens egenskaper som tillsatsmaterial i konstruktionsbetong. Forskarna föreslår nu vidare studier av långtidsegenskaper som beständighet, spricktålighet och krympning, samt att andra organiska restmaterial kan testas enligt samma metodik.
“Att ersätta naturlig sand i betong med pyrolyserat organiskt avfall är ett steg mot en mer hållbar och cirkulär byggindustri”, konstaterar forskarna.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.