
Obehandlad kaffesump visade sig kraftigt försämra betongens egenskaper. Den organiska substansen i sumpen störde cementens hydratiseringsreaktion, vilket ledde till kraftigt försämrad hållfasthet. Men när kaffesumpen pyrolyserades vid 350 °C omvandlades den till en porös biochar, en kolrik restprodukt, med god vidhäftning mot cementmatrisen och förmåga att lagra vatten – egenskaper som bidrar till så kallad intern härdning.
Vid högre pyrolystemperatur (500 °C) försämrades dock hållfastheten. Forskarna förklarar det med att den mer spröda biocharn från 500 °C lättare spricker och därmed försvagar cementstrukturen.
Betydelsen är potentiellt stor. Enligt forskarna genereras cirka 75 000 ton kaffesump per år i Australien. Genom pyrolys kan detta ge 22 500 ton biochar, vilket motsvarar cirka 75 000 m³ – tillräckligt för att ersätta all sand i över 1,6 miljoner m³ betong vid 15 procent ersättning.
Studien är den första i sitt slag som systematiskt utvärderat hur olika pyrolystemperaturer påverkar kaffesumpens egenskaper som tillsatsmaterial i konstruktionsbetong. Forskarna föreslår nu vidare studier av långtidsegenskaper som beständighet, spricktålighet och krympning, samt att andra organiska restmaterial kan testas enligt samma metodik.
“Att ersätta naturlig sand i betong med pyrolyserat organiskt avfall är ett steg mot en mer hållbar och cirkulär byggindustri”, konstaterar forskarna.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.