
Efter år av rivningsplaner föreslår Londonkommunen Lambeth att bostadsområdena Central Hill och Cressingham Gardens i stället ska rustas upp och bevaras. En omfattande omexploatering bedöms bli för dyr. Beskedet aktualiserar frågan om hur fler bostäder kan byggas utan att de befintliga områdenas arkitektur och grönstruktur går förlorade.

Nog är det något visst med veckor där den goda magkänslan får lite extra spelrum? I veckans byggstenar tar vi därför (men utan att jinxa) fasta på de goda vibrationerna inom svensk samhällsbyggnad just nu.

Ena dagen tillväxtprognoser för svensk entreprenadmarknad, nästa nya siffror över växthusgasutsläppen. Två besked som gör det högintressant att syna förhållandet mellan tillväxt och klimatpåverkan.

Saker och ting börjar röra sig. Om än med förbehållet att höstens rapporter över Byggsverige pekar åt olika håll. Vi har tagit en titt på de senaste prognoserna och vad de säger om vägen framåt.

Nästan allt matavfall från sopsugen i Hallonbergen och Ör måste skickas till förbränning i stället för att bli biogas och biogödsel. Efter flera års försök att förbättra sorteringen ändrar Sundbybergs kommunala avfallsbolag nu systemet. En intern utredning visar att omställningen kan sänka kostnaderna, men också att antalet containertransporter från terminalen kan fördubblas.

En bra idé kan bara ta ett företag så långt. När tekniken ska bli industri krävs muskler av ett helt annat slag. Det är här Sverige stöter på patrull. Nu föreslår Accelerationskontoret därför en fond på tio miljarder kronor för att behålla innovationerna på hemmaplan. Vi har pratat med Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare och chef för Accelerationskontoret, om arbetet bakom förslaget, flaskhalsar och framtidstro.

Svenska bygginvesteringar väntas öka med närmare sju procent fram till 2027. Men bakom uppgången finns stora skillnader. Infrastruktur, vatten och avlopp samt offentliga investeringar driver tillväxten, medan bostadsbyggandet fortfarande ligger långt under tidigare nivåer. Samtidigt riskerar stigande räntor och byggkostnader att bromsa återhämtningen.
Byggframtid är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: ECO Green Steel, H2, ByggVesta, Thomas Betong, Monitor Group och CarlGustav Solutions.
Är du också intresserad av att synas här?
Kontakta oss
Kritiska samhällsfunktioner ska kunna få företräde till cement och betong vid en allvarlig bristsituation. Det föreslår Boverket i sin första försörjningsanalys av materialet. Men myndigheten konstaterar samtidigt att den saknar tillförlitliga uppgifter om hur mycket betong olika samhällssektorer behöver vid höjd beredskap och krig. Därmed saknas en viktig del av underlaget för att avgöra vilka leveranser som ska prioriteras.

Kvartsdammet är en ständig följeslagare i Åsa ”Betongbruden” Karlströms arbetsmiljö. Trots att det kan orsaka livshotande lungsjukdomar är dammbekämpningen på många betongfabriker bedrövlig. Och när Åsa berättar om en dammmätning på en fabrik i Stockholm väcks frågan om hur allvarligt problemet egentligen tas.

Valet av reparationsbruk kan vara avgörande för om en betongreparation håller eller om korrosionsskadorna återkommer. Det visar en ny forskningsrapport från Energiforsk och RISE. Forskarna har jämfört olika reparationsmaterials förmåga att skydda armeringen och undersökt varför tidigare reparationer på bland annat Ölandsbron inte varit beständiga.

Svenska bygginvesteringar väntas öka med närmare sju procent fram till 2027. Men bakom uppgången finns stora skillnader. Infrastruktur, vatten och avlopp samt offentliga investeringar driver tillväxten, medan bostadsbyggandet fortfarande ligger långt under tidigare nivåer. Samtidigt riskerar stigande räntor och byggkostnader att bromsa återhämtningen.

Efter år av rivningsplaner föreslår Londonkommunen Lambeth att bostadsområdena Central Hill och Cressingham Gardens i stället ska rustas upp och bevaras. En omfattande omexploatering bedöms bli för dyr. Beskedet aktualiserar frågan om hur fler bostäder kan byggas utan att de befintliga områdenas arkitektur och grönstruktur går förlorade.

Att föreskriva en produkt är sällan det svåra. Att hitta informationen som gör att du kan föreskriva ett hållbart alternativ – det är utmaningen.

Svenska konsultbolag hade inget lätt år förra året. Omsättningen växte med 1,2 procent i snitt. Rörelsemarginalen landade på 5,3 procent. Och för första gången sedan pandemiåret 2020 minskade antalet medarbetare, med 0,6 procent.

Svenska bygginvesteringar väntas öka med närmare sju procent fram till 2027. Men bakom uppgången finns stora skillnader. Infrastruktur, vatten och avlopp samt offentliga investeringar driver tillväxten, medan bostadsbyggandet fortfarande ligger långt under tidigare nivåer. Samtidigt riskerar stigande räntor och byggkostnader att bromsa återhämtningen.

Vi bygger för att bo, arbeta, lära och leva. Samtidigt pekar allt mer forskning på hur den byggda miljön påverkar oss. I veckans Tre snabba berättar Maria Tunberg, chef inom strategisk forskning och affärsutveckling på RISE, varför hjärnan har blivit en fråga för samhällsbyggandet.

Sopsugen var nästan 40 år gammal när den kom till Hammarby Sjöstad. Tekniken hade börjat på ett sjukhus i Sollefteå. I Sjöstaden blev den en del av miljöarbetet som lockade internationella besökare till stadsdelen.

Hammarby Sjöstad skulle bli dubbelt så bra som andra nybyggda stadsdelar. Avloppsvatten, energi och avfall skulle ingå i ett gemensamt kretslopp. Men flera av lösningarna fanns redan innan stadsdelen planerades och andra genomfördes aldrig. När det första stora planförslaget nu fyller 35 år visar historien hur ett bostadsprojekt blev ett internationellt uppmärksammat miljöexperiment och varför alla ambitioner inte infriades.

Terrorattackerna den 11 september 2001 väckte först frågan om höghusens tid var över. Det blev tvärtom. Världen fortsatte bygga högre, men med andra krav på stommar, utrymning, säkerhet och redundans.
