För att få staden att växa hållbart ovanpå och bredvid tågtunneln mitt i centrala Göteborg krävs mod, återbruk och nytänk på riktigt, menar Caroline Ahrnens Martin, regionchef projektutveckling på Jernhusen.
Bygg- och fastighetsbranschen står inför en framtid där klimatkrav, lagstiftning och förväntningar förändras snabbt. Nu föreslår forskare ett separat handelssystem för negativa utsläpp.
Cirkulärt byggande kräver nya perspektiv, tvärvetenskapliga samarbeten och kunskap för att återanvända det gamla. Det stod klart under CBSC 2025 – Circular Building Sector Conference, som nyligen samlade forskare och praktiker i Lund.
Med ett nytt digitalt format vill Studio ByggFramtid väcka samtal om hållbarhet, innovation och kostnadseffektivitet i samhällsbyggandet. Den 13 juni är det premiär för Studio ByggFramtid – med ett avsnitt som riktar strålkastarljuset mot framtidens bullerskydd.
Trots att EU planerar att mildra flera hållbarhetskrav signalerar europeiska företag att de tänker fortsätta sitt klimatarbete. Anledningen? Det är redan lönsamt – och ger ett tydligt strategiskt övertag.
Artificiell intelligens beskrivs ofta som nyckeln till innovation och klimatomställning. Men vad händer om tekniken används på fel sätt?
Idag saknar 2,8 miljarder människor en godtagbar bostad, enligt FN. För att möta detta akuta behov – och samtidigt bygga hållbart – krävs innovation. Men måste vi uppfinna allt på nytt? Eller räcker det att tänka smartare med det vi redan har?
Byggframtid är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: Thomas Betong, ByggVesta, Forbo, Pretec, H2 Entreprenad, Linotol och Swisspearl.
Är du också intresserad av att synas här?
Kontakta ossForskare vid RMIT University i Australien har utvecklat en metod för att använda billig och rikligt förekommande illitlera som tillsatsmaterial i cement. Resultaten, publicerade i Construction and Building Materials (Jayathilakage et al., 2025), kan bidra till att minska byggsektorns koldioxidavtryck.
Traditionellt har flygaska och masugnsslagg används som ersättare för klinker, men tillgången på dessa material minskar i takt med utfasningen av kolkraft och förändringar i stålindustrin. För att möta behovet av nya alternativ har forskare vid MIT utvecklat en metod som med hjälp av AI identifierar sekundära och naturliga cementliknande material.
Det Quebec-baserade företaget Isobloc och CarbiCrete har tillsammans utvecklat Isobloc ZÉRO – det första byggblocket i Nordamerika tillverkat med koldioxidfri betong. Produkten använder slagg som bindemedel och fångar in koldioxiden vid tillverkning.
Två byggnadsarbetare omkom den 4 juni när en kran kollapsade över dem vid ett sjukhusbygge på Merritt Island i Florida. De två männen – 34-årige Isael Martinez från Haines City och 57-årige Hector Pozos från Kissimmee – arbetade med att gjuta en betongpelare på byggplatsen för det nya Health First Cape Canaveral Hospital när olyckan inträffade.
Fojab har haft en central roll i gestaltningen av Trelleborgs nya vattenverk, som nu påbörjar byggfasen. Arkitektkontoret ansvarar för att anläggningen, på cirka 7 000 kvadratmeter, ska integreras i det känsliga gränslandet mellan stad och odlingslandskap på Söderslätt. Målet är att skapa en byggnad som inte bara fyller en teknisk funktion utan också tillför värden till sin omgivning.
Landskrona konsthall öppnar den 7 juni en ny utställning med konstnären och arkitekten Petra Gipp. Utställningen, som bär titeln "DDR: flyktens spår; i landskap, kropp och minne", tar avstamp i Gipps pappas flykt från forna Östtyskland och undersöker hur flykt och förflyttning präglar människans rumsliga identitet.
Den kanadensiska arkitektbyrån NEUF architects har i samarbete med murverksdistributören Webster & Sons och betongtillverkaren Permacon utvecklat DUAL – en betongsten med syftet att minska byggbranschens klimatpåverkan.
I den schweiziska alpbyn Mulegns har en unik byggnad rest sig ur dalgången – ett vitt, skulpturalt torn i 3D-printad betong som bokstavligen tänjer gränserna för vad som är möjligt inom digital tillverkning. Projektet, döpt till Tor Alva (”Det vita tornet” på rätoromanska), är inte bara världens högsta 3D-printade betongtorn, utan också en forskningsplattform, en teaterscen, en plats för kulturell revitalisering – och ett manifest för framtidens byggande.
På Lilla Torg i Kristianstad invigs den 23 maj 2025 det fyra meter höga konstverket STOL&liten, en interaktiv installation skapad av gymnasieelever från Praktiska gymnasiet på Näsby i samarbete med ABK:s snickeri. Projektet har finansierats av Stadsutveckling Näsby inom Kristianstads kommun och syftar till att kombinera konstnärligt uttryck med samhällsengagemang.
I april firar farledsfördjupningsprojektet Skandiaporten ett år sedan byggstart. Medan framdriften fortgår enligt prognos jobbar man hårt med att också leva upp till projektets klimatambitioner. Det görs med klimatförbättrad betong och ibland ingen betong alls.
Nu testas de tekniska systemen till forskningsanläggningen ESS, European Spallation Source, i Lund för att klara de hårda kraven. Men vad är grejen med ESS egentligen och vad är spallation?
Den 24 juni 2021 kollapsade en stor del av Champlain Towers South i Surfside, Florida, vilket resulterade i 98 dödsfall och förlorade hem för otaliga familjer. Medan de första spekulationerna om orsaken spreds snabbt i medierna, har en omfattande teknisk utredning nu genomförts av National Institute of Standards and Technology (NIST). Syftet: att fastställa exakt vad som gick fel och hur liknande tragedier kan förhindras i framtiden.
Många projekt för koldioxidinfångning och koldioxidlagring har misslyckats. Det säger Tsimafei Kazlou, doktorand vid Universitetet i Bergen i Norge. ”Om andelen projekt som misslyckas är lika stor som den varit historiskt kommer kapaciteten 2030 att vara högst dubbelt så stor som idag. Det skulle vara otillräckligt för att nå klimatmålen”, säger han.
Den 11 september 2001 är en dag som för evigt kommer att vara ingraverad i historien, inte bara på grund av dess mänskliga och politiska konsekvenser utan också för de tekniska lärdomar som har format byggindustrin sedan dess. Och framförallt betongens roll.
Ingen bevakar fler nyhetsbrev, branschdagar eller sajter inom samhällsbyggnad än vi på Betongvärlden. Det kommer vi dela med oss av under 2024 i ett nyhetsbrev som kommer ut 20 gånger, det vill säga två gånger i månaden, med lite mindre frekvens vid ledigheter. Vi samlar, drar slutsatser och inspirerar.