
I Helsingborg utvinns fosfor och kväve ur toalettvatten. I belgiska Gent har renat avloppsvatten testats i industriproduktion och i nederländska Sneek planeras återanvändning i odling och tvättstuga. Gemensamt för projekten är att avloppsflödena hålls åtskilda redan i bostäderna. Samtidigt visar erfarenheter från Helsingborg att tekniken medför nya underhållsbehov i fastigheternas ledningssystem.

Effektivisering är ett av byggbranschens favoritord. Men hur bra är vi egentligen på att mäta resultaten och vad får vi tillbaka för alla timmar och kronor? För den som vill spänna bågen under årets sista kvartal kan en internationell rapport från tidigare i år ge en fingervisning om var det finns förbättringspotential.

Hammarby Sjöstad skulle bli dubbelt så bra som andra nybyggda stadsdelar. Avloppsvatten, energi och avfall skulle ingå i ett gemensamt kretslopp. Men flera av lösningarna fanns redan innan stadsdelen planerades och andra genomfördes aldrig. När det första stora planförslaget nu fyller 35 år visar historien hur ett bostadsprojekt blev ett internationellt uppmärksammat miljöexperiment och varför alla ambitioner inte infriades.

”Grönt är skönt”, brukar det heta. För den som har hållbarhet för ögonen kommer kulören även med ett visst mått av prestige, vilket gjort begrepp som "grön betong" till vardagsmat inom samhällsbyggandet. Men vad säger den gröna kommunikationen egentligen och framför allt, hur ser efterlevnaden ut? Det ska EU:s nya direktiv mot vilseledande miljöpåståenden förhoppningsvis bringa ordning i.

Att mäta är svårt. Särskilt som olika mätverktyg tenderar att ge olika resultat. Så även när det kommer till att mäta något så komplext som biologisk mångfald i samhällsbyggandet, vilket framgår av en ny studie från Lunds universitet.

Kanske minns du skolgymnastiken. Den spänstige magisterns uppmaning att visa det där allra första hoppet över plinten. Hur den nötta linoleummattan plötsligt blev mycket intressant. Jante är verkligen inte snäll. Ändå var du inte unik då. Inte heller i dag. Den bistra sanningen är ju att alla vill glänsa, men ytterst få vill förlora ansiktet. Men det är som de säger: Någon måste vara först. I veckans byggstenar möter vi tre aktörer som på olika sätt valt att gå i bräschen.

ByggFramtid har sedan en tid tillbaka följt CoBuild NetZero och Helsingborgs arbete med att minska klimatutsläppen från byggandet. På Framtidsdagen den 23 september lanserade Dennis Kerkhof, projektledare på Helsingborgs stad, nästa steg i omställningen.
Byggframtid är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: ECO Green Steel, CarlGustav Solutions, Monitor Group, ByggVesta, H2 och Thomas Betong.
Är du också intresserad av att synas här?
Kontakta oss
Swerock har ersatt sin drygt 40 år gamla betongfabrik i Helsingborg med en mobil anläggning för omkring 22–23 miljoner kronor. Den teoretiska produktionskapaciteten fördubblas, men investeringen handlar inte enbart om att kunna tillverka mer betong. Lägre investeringskostnad, snabbare etablering och möjligheten att flytta fabriken till en annan marknad var avgörande för teknikvalet.

Thomas Betong utökar sitt sortiment med förspända massiva bjälklag i klimatförbättringsnivå 4. Enligt företaget är klimatavtrycket 40 procent lägre än Svensk Betongs branschreferens för motsvarande produkt, räknat fram till fabriksgrinden.

Johan Silfwerbrand, professor vid KTH och en av Sveriges mest etablerade betongexperter, tilldelas Samhällsbyggarnas utmärkelse Excellence in Civil Engineering 2026. Han belönas för mer än fyra decenniers arbete med betongteknik, forskning och kunskapsspridning.

Hammarby Sjöstad skulle bli dubbelt så bra som andra nybyggda stadsdelar. Avloppsvatten, energi och avfall skulle ingå i ett gemensamt kretslopp. Men flera av lösningarna fanns redan innan stadsdelen planerades och andra genomfördes aldrig. När det första stora planförslaget nu fyller 35 år visar historien hur ett bostadsprojekt blev ett internationellt uppmärksammat miljöexperiment och varför alla ambitioner inte infriades.

De nya byggreglerna skapar ökad flexibilitet. Men också större krav på dokumentation och verifiering.

Hammarby Sjöstad skulle bli dubbelt så bra som andra nybyggda stadsdelar. Avloppsvatten, energi och avfall skulle ingå i ett gemensamt kretslopp. Men flera av lösningarna fanns redan innan stadsdelen planerades och andra genomfördes aldrig. När det första stora planförslaget nu fyller 35 år visar historien hur ett bostadsprojekt blev ett internationellt uppmärksammat miljöexperiment och varför alla ambitioner inte infriades.

Hur mycket kommer digitaliseringen, automatiseringen och robotiseringen att påverka våra jobb? Det finns lärdomar att dra.

Från att ha varit skeptiska, rent av kritiska, mot de nya byggreglerna, ökar nu intresset från arkitektbranschen. Det menar Kristoffer Roxbergh, arkitekt och partner på White.

Omställningen till de nya byggreglerna tar tid – men det börjar röra på sig. Stefan Rydin på Tengbom möter många som varit bekväma med de gamla reglerna.

Hammarby Sjöstad skulle bli dubbelt så bra som andra nybyggda stadsdelar. Avloppsvatten, energi och avfall skulle ingå i ett gemensamt kretslopp. Men flera av lösningarna fanns redan innan stadsdelen planerades och andra genomfördes aldrig. När det första stora planförslaget nu fyller 35 år visar historien hur ett bostadsprojekt blev ett internationellt uppmärksammat miljöexperiment och varför alla ambitioner inte infriades.

Terrorattackerna den 11 september 2001 väckte först frågan om höghusens tid var över. Det blev tvärtom. Världen fortsatte bygga högre, men med andra krav på stommar, utrymning, säkerhet och redundans.

Skandia Fastigheter marknadsför omvandlingen av Läkarhuset vid Odenplan som ett projekt med höga miljö- och klimatambitioner. Men deras egen beställda klimatstudie visar att det hade varit bättre för klimatet att låta större delen av Läkarhuset stå kvar.

Swerock inviger sin nya betongfabrik i Rosersberg. Produktionen har ännu inte startat, men när fabriken tas i drift ska den kunna leverera en hel billast betong i en enda blandning. Bakom anläggningen står Kamet-Röbäcks, som har kombinerat hög kapacitet med återanvända fundament, fjärrvärme och en stor frifallsblandare.

När Essingeleden fyller 60 år lyfter Trafikverket fram vägen som ett av Sveriges viktigaste infrastrukturbyggen. Men jubileet berättar också en annan historia. Bakom asfalt, bullerskärmar och brofogar finns en åldrande betongkonstruktion där vatten, salt, karbonatisering och korrosion under decennier har tvingat fram omfattande undersökningar, reparationer och förstärkningar.
Ingen bevakar fler nyhetsbrev, branschdagar eller sajter inom samhällsbyggnad än vi på Betongvärlden. I Sverige och internationellt.
Det delar vi med oss av i minst 40 nyhetsbrev varje år till dig som är chef.
För dig som har lite tid men ändå stort behov av att hitta det allra viktigaste. Executive Summarys uppgift är att bara välja ut det som har störst betydelse för dig som är chef. Ett nyhetsbrev som tar 5 minuter att läsa – och alltid ger dig koll!
Gör som andra chefer i branschen och anmäl dig nu.
