
Den 2 september stannar byggjätten NCC arbetet på sina nordiska arbetsplatser för att prata om det som varken hjälm, sele eller regler rår på. I veckans Tre snabba förklarar bolagets arbetsmiljöchef Jan Skriver varför riskbeteenden dröjer sig kvar på byggarbetsplatsen och hur branschen bättre kan verka för säkerhet från start.

Vad händer när handlingen ökar, men nyttan av återbruk, bevarande och l ång livslängd inte syns i kalkylen? Här riktar vi hoppet och blicken till initiativen som kan täppa till luckorna i bygg- och anläggningssektorns klimatmått.

Tre av tio i byggbranschen uppger att användningen av återbruk har ökat på deras arbetsplats det senaste året. Det visar Ramirentrapporten 2026. Men någon nationell statistik som visar hur mycket byggmaterial som faktiskt återbrukas finns inte och Boverket beskriver fortfarande återbruket som begränsat.

“Will A.I. Ruin the Planet or Save the Planet?” Den frågan ställde New York Times i en rubrik för ett par år sedan. Nu vänder forskarna John Sterman och Jennifer Turliuk blicken mot AI:s möjliga klimatnytta och teknikens växande avtryck.

Skandia Fastigheter marknadsför omvandlingen av Läkarhuset vid Odenplan som ett projekt med höga miljö- och klimatambitioner. Men deras egen beställda klimatstudie visar att det hade varit bättre för klimatet att låta större delen av Läkarhuset stå kvar.

Det ser vid en första anblick dystert ut. Sveriges utsläpp ökade under årets första kvartal. Bakom uppgången ligger den kalla vintern och ett större behov av el och värme. Mitt i statistiken finns likväl en ljuspunkt – byggverksamheten skapade större ekonomiskt värde med lägre utsläpp.

Det är nytt. Det är fullt användbart. Ändå går det i containern. Nu vill två Lundaforskare synliggöra byggmaterialets mörkertal och ändra kalkylen som gör det billigare att slänga än att ta till vara.

Det rapporteras återkommande om bostadsbrist. Samtidigt står kontor tomma i städerna och hus övergivna på landsbygden. Men tänk om en del av lösningen redan är byggd? Här riktar vi blicken mot två färska svenska studier som ringar in de kvadratmeter vi redan har och varför de inte används.

Det kallas glidformsgjutning. Tekniken som kortar byggtiden och skapar höga konstruktioner med få skarvar, men samtidigt ställer extrema krav på planering och genomförande. I veckans Tre snabba berättar Clausen & Lovéns vd Mathias Karlsson om möjligheter, risker och varför metoden kan få större betydelse för industrin och infrastrukturen.

För höga exponeringsklasser, för många betongkvaliteter och konstruktioner som dimensioneras efter gamla vanor kan driva både byggkostnader och klimatpåverkan. Det hävdar Staffan Larsson, marknads- och affärsutvecklingschef på Thomas Betong, som efterlyser fler beslut tidigare i projekten.