
Det är nytt. Det är fullt användbart. Ändå går det i containern. Nu vill två Lundaforskare synliggöra byggmaterialets mörkertal och ändra kalkylen som gör det billigare att slänga än att ta till vara.

Det rapporteras återkommande om bostadsbrist. Samtidigt står kontor tomma i städerna och hus övergivna på landsbygden. Men tänk om en del av lösningen redan är byggd? Här riktar vi blicken mot två färska svenska studier som ringar in de kvadratmeter vi redan har och varför de inte används.

Det kallas glidformsgjutning. Tekniken som kortar byggtiden och skapar höga konstruktioner med få skarvar, men samtidigt ställer extrema krav på planering och genomförande. I veckans Tre snabba berättar Clausen & Lovéns vd Mathias Karlsson om möjligheter, risker och varför metoden kan få större betydelse för industrin och infrastrukturen.

För höga exponeringsklasser, för många betongkvaliteter och konstruktioner som dimensioneras efter gamla vanor kan driva både byggkostnader och klimatpåverkan. Det hävdar Staffan Larsson, marknads- och affärsutvecklingschef på Thomas Betong, som efterlyser fler beslut tidigare i projekten.

Vi bygger smartare och mer energieffektivt än för tio år sedan. Ändå ligger byggsektorns klimatutsläpp envist högt. Så vilka nya tekniker gör faktiskt störst skillnad ute på byggarbetsplatserna? Här kommer svaret i en studie som ställt 25 framväxande bygginnovationer mot varandra. Och resultatet kan överraska.

Sedan den 1 juli kan icke-förorenade schaktmassor användas inom bygg- och anläggningsprojekt utan att omfattas av avfallslagstiftningen. För projekt med stora massöverskott kan förändringen minska både transporterna och kostnaderna för mottagning och deponering.
