
För höga exponeringsklasser, för många betongkvaliteter och konstruktioner som dimensioneras efter gamla vanor kan driva både byggkostnader och klimatpåverkan. Det hävdar Staffan Larsson, marknads- och affärsutvecklingschef på Thomas Betong, som efterlyser fler beslut tidigare i projekten.

Vi bygger smartare och mer energieffektivt än för tio år sedan. Ändå ligger byggsektorns klimatutsläpp envist högt. Så vilka nya tekniker gör faktiskt störst skillnad ute på byggarbetsplatserna? Här kommer svaret i en studie som ställt 25 framväxande bygginnovationer mot varandra. Och resultatet kan överraska.

Sedan den 1 juli kan icke-förorenade schaktmassor användas inom bygg- och anläggningsprojekt utan att omfattas av avfallslagstiftningen. För projekt med stora massöverskott kan förändringen minska både transporterna och kostnaderna för mottagning och deponering.

Allt som formar framtiden syns inte vid en första anblick. Det döljer sig under marken, flödar i systemen vi tar för givna och ruvar i de avvägningar som sker långt från byggarbetsplatserna. I veckans byggstenar tittar vi närmare på hur dessa dolda resurser kan få ett andra liv. Vi undersöker även om det går att nå en grön omställning som är både effektiv och rättvis.

NCC, Uppsalahem och Thomas Betong uppger att de har nått en ny lägstanivå för klimatpåverkan från betong i bostadsprojektet Takryttaren i Uppsala. De senaste gjutningarna i projektet har enligt NCC genomförts med betong som ger 88 kilo koldioxidekvivalenter per kubikmeter.

Var gång det byggs en väg, ett bostadsområde tar form eller en tunnel sprängs ut uppstår enorma mängder jord, sten och berg som ska ge plats åt ny infrastruktur. Med nya riktlinjer vill Naturvårdsverket nu att dessa schaktmassor ska återanvändas i stället för att bli avfall. Men hur ska det fungera i praktiken?

Det är något märkligt med samhällsbyggandet. Vi vet precis vad som måste göras. Rapporterna, kunskapen och lösningarna är på plats. Ändå tycks utvecklingen ta två steg fram, ett tillbaka. Den här veckan handlar byggstenarna om klimatanpassning som väntar på beslut och bostadsfrågan där bristen bytt skepnad. Vi passar även på att lyfta hållbarhetsarbetet som faktiskt ger resultat.

Mimers hyresgäster fortsätter att minska vattenförbrukningen. Under april och maj använde bolagets fastigheter 5,3 miljoner liter mindre vatten än under samma period i fjol. Det motsvarar en minskning med 2,3 procent, enligt Bostads AB Mimer.

Det är lätt att bli cynisk i klimatdebatten. Efter år av nettonollmål, färdplaner och gröna löften vet vi att det är långt mellan ord och handling. Kanske också att de största utsläppsminskningarna sällan kommer från de mest högljudda ambitionerna. Just därför finns det anledning att stanna upp när utvecklingen faktiskt går åt rätt håll.

På ena planhalvan, en byggbransch som alltjämt jagar kompetens. På avbytarbänk, en stor grupp människor som vill arbeta, men ändå inte nämns i branschens rekryteringsstrategier. Än mindre ses som en naturlig del av framtidens kompetensförsörjning.