
Curt Bergfors Food Planet Prize instiftades 2019 av den svenske entreprenören Curt Bergfors. Priset delas ut av den oberoende stiftelsen Food Planet Prize Foundation och riktar sig till initiativ som adresserar miljöpåverkan från hela kedjan av matproduktion, distribution och konsumtion. Med en prissumma på 2 miljoner USD är det det största miljöpriset i sitt slag.
Till skillnad från många andra utmärkelser belönar Food Planet Prize inte tidigare resultat, utan framtida potential – särskilt med fokus på lösningar som kan skalas upp och bidra till en hållbar omställning av matsystem globalt.
Inför priset 2026 har stiftelsen valt bland över 1 000 nomineringar som kommer från 19 länder spridda över sex kontinenter.
Inför priset 2026 har stiftelsen offentliggjort en så kallad longlist med 35 projekt. Dessa valdes ut bland över 1 000 nomineringar och kommer från 19 länder spridda över sex kontinenter. Projekten rör allt från AI-verktyg för småbönder till biokolsystem, marin musselodling, växtförädling och matsvinnslogistik.
Två nordiska projekt finns med: Thriving Foodscapes från Danmark och Sanitation 360 från Sverige. Dessa initiativ adresserar olika delar av det globala matsystemet, men båda har kopplingar till den byggda miljön och hur framtidens hållbara samhällen kan utformas.
Det danska projektet Thriving Foodscapes fokuserar på hur städer kan utformas för att ge invånare bättre tillgång till hållbar, hälsosam och lokalproducerad mat. Genom att kombinera expertis inom stadsplanering, ekologi och arkitektur, tar projektet sig an frågan om hur framtidens urbana miljöer kan bli mer resilienta och matsystemen mer lokalt integrerade.
Exempel på åtgärder som studeras eller testas är integrerade stadsodlingar i bostadsområden och matproduktionszoner i stadsnära grönområden.
Projektet leds av forskare och arkitekter med bakgrund i landskapsdesign, och bygger på konkreta samarbeten mellan kommuner, fastighetsägare och lokala mataktörer.
Exempel på åtgärder som studeras eller testas inkluderar är integrerade stadsodlingar i bostadsområden, matproduktionszoner i stadsnära grönområden, samlokalisering av försäljningsytor, kök och odling och mobil infrastruktur för lokal matdistribution.
För den nordiska bygg- och planeringssektorn innebär projektet en påminnelse om att mat inte bara är en logistisk eller ekonomisk fråga – utan också en rumslig, arkitektonisk och social infrastruktur.
Systemet har potential att användas i skolor, byggarbetsplatser, bostadsområden och festivaler.
Gotlandsbaserade Sanitation 360 AB är det enda svenska projektet på listan. Bolaget utvecklar ett system där mänsklig urin omvandlas till granulerat gödsel, genom en portabel toalettlösning som torkar och stabiliserar urinen lokalt.
Projektet knyter därmed ihop två annars separata delar av miljöpolitiken: sanitet och livsmedelsproduktion. Urin innehåller stora mängder kväve, fosfor och kalium – resurser som i dagens VA-system i stort går förlorade.
Systemet har potential att användas i skolor, byggarbetsplatser, bostadsområden och festivaler – alla miljöer där tillfälliga eller modulära sanitära lösningar efterfrågas. Genom att omvandla urin till ett lagrings- och transportvänligt gödselmedel, kan projektet bidra till både minskad belastning på kommunala avloppssystem och minskat behov av konstgödsel i jordbruket.
För bygg- och fastighetssektorn innebär detta nya möjligheter till cirkulära sanitetssystem, särskilt i områden utan full VA-anslutning eller där ekologisk certifiering eftersträvas.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.