C3C inleder en satsning på sitt blocksystem Wonderwall, som ska användas för att bygga murar, terrasseringar och gradänger med fokus på cirkularitet och formmässig frihet. Systemet består av oarmerade betongblock med lång livslängd, och tillverkas delvis av returbetong.
I Uppsala börjar nu en arkitektonisk valrörelse där rösten inte tillhör experterna – utan Uppsalaborna själva. Uppsala kommuns Arkitekturpris 2025 har fått sex finalister, sex varierande projekt. Den som får flest klick vinner.
Gamla Arkitekturskolan på Östermalmsgatan 26A i Stockholm genomgår en betydande förvandling. Fastighets AB Balder, i samarbete med arkitekten Mia Hägg och 2BK Arkitekter, utvecklar nu en tillbyggnad kallad A wing. Denna tillbyggnad kommer att integreras med den befintliga byggnaden och tillföra cirka 1 000 kvadratmeter kontorsyta.
Kupolen BioKnit är ett experimentellt project utvecklad av forskare vid Newcastle Universitys Hub for Biotechnology in the Built Environment (HBBE). Den består av en cirka 1,8 meter hög och 2 meter bred kupol tillverkad i ett enda stycke av materialet myocrete, utan några fogar eller armering.
Vad har en amerikansk filmklassiker gemensamt med ett klimatsmart mobilitetshus i Malmö? En hel del, visar det sig. I stadsdelen Hyllie har FOJAB ritat Parkside – en ny mobilitetsnod som förenar stadsliv, rörelseglädje och arkitektur med tydliga hållbarhetsambitioner.
En ny handbok för bostadsbolag ska hjälpa till att integrera biologisk mångfald i verksamheten och stärka ekosystemtjänster inom bostadsområden. Handboken, som utvecklas i samarbete mellan IVL, Sveriges Allmännytta och flera bostadsföretag, kommer att erbjuda konkreta verktyg för att mäta och följa upp arbetet med biologisk mångfald.
I en krönika i senaste numret av Domus reflekterar den danske arkitekten Bjarke Ingels över betongens komplexa roll inom arkitekturen. Han beskriver materialet som både en "paria" och en "hjälte" i vår tid.
David Sellers, en av den moderna arkitekturens mest experimentella röster, har gått ur tiden. Hans arbete präglades av en stark fascination för materialets möjligheter, och han var särskilt förtjust i betong. Genom sitt banbrytande arbete inom design/build-rörelsen och sin uppfinningsrikedom förändrade han hur byggnader kan konstrueras och uppföras, ofta med ett lekfullt och visionärt angreppssätt.
Rivas eller förnyas, det var frågan för Ronnebyhus när de utvärderade bostadshusen på Peder Holmsgatan. Svaret blev renovera, behålla betongstommen och nu är man nominerad till två priser.
I hjärtat av Göteborgs stadsdel Majorna låg en gång Fixfabriken, känd för sin ikoniska neonskylt och produktion av den patenterade Fix-spanjoletten. Idag omvandlas detta historiska industriområde till ett modernt bostadskvarter, där återbruk av ursprungliga material spelar en central roll i att bevara områdets unika karaktär.
I april firar farledsfördjupningsprojektet Skandiaporten ett år sedan byggstart. Medan framdriften fortgår enligt prognos jobbar man hårt med att också leva upp till projektets klimatambitioner. Det görs med klimatförbättrad betong och ibland ingen betong alls.
Nu testas de tekniska systemen till forskningsanläggningen ESS, European Spallation Source, i Lund för att klara de hårda kraven. Men vad är grejen med ESS egentligen och vad är spallation?
Den 24 juni 2021 kollapsade en stor del av Champlain Towers South i Surfside, Florida, vilket resulterade i 98 dödsfall och förlorade hem för otaliga familjer. Medan de första spekulationerna om orsaken spreds snabbt i medierna, har en omfattande teknisk utredning nu genomförts av National Institute of Standards and Technology (NIST). Syftet: att fastställa exakt vad som gick fel och hur liknande tragedier kan förhindras i framtiden.
Många projekt för koldioxidinfångning och koldioxidlagring har misslyckats. Det säger Tsimafei Kazlou, doktorand vid Universitetet i Bergen i Norge. ”Om andelen projekt som misslyckas är lika stor som den varit historiskt kommer kapaciteten 2030 att vara högst dubbelt så stor som idag. Det skulle vara otillräckligt för att nå klimatmålen”, säger han.
Den 11 september 2001 är en dag som för evigt kommer att vara ingraverad i historien, inte bara på grund av dess mänskliga och politiska konsekvenser utan också för de tekniska lärdomar som har format byggindustrin sedan dess. Och framförallt betongens roll.
Ingen bevakar fler nyhetsbrev, branschdagar eller sajter inom samhällsbyggnad än vi på Betongvärlden. Det kommer vi dela med oss av under 2024 i ett nyhetsbrev som kommer ut 20 gånger, det vill säga två gånger i månaden, med lite mindre frekvens vid ledigheter. Vi samlar, drar slutsatser och inspirerar.