Stadsutveckling i kläm: Så formas lösningarna för framtidens städer

I förra veckan samlades stadsutvecklare, fastighetsägare, arkitekter, näringslivsrepresentanter och beslutsfattare för Platsform Stockholm 2026. Ett forum för hållbart byggande och framtidens stadsutveckling i Fastighetsägarnas regi. I en tid präglad av klimatförändringar och social oro kretsade årets tema kring hur svenska städer kan utvecklas till attraktiva, hållbara och konkurrenskraftiga platser. 

Med avstamp i dessa frågeställningar diskuterades framtidens samhällsbyggande under fyra seminarier, på fyra olika platser. Samtliga förlagda runt Slussen. En plats som i sig personifierar förändring, rörelse och stadens pågående utveckling.

En viktig del i just det arbetet har Helena Bjarnegård, ordförande i Rådet för levande städer, och Magnus Björkström, verksamhetschef för regional utveckling Storsthlm.

Två nyckelspelare som från olika perspektiv verkar för att bygga framtidens städer. Det är en uppgift som förpliktigar och kräver nya tankesätt, utanför den berömda boxen, inte minst när det kommer till att skapa livsmiljöer som är ekonomiskt genomförbara och förvaltningsbara.

-Ingen kan lösa dessa utmaningar själv utan vi behöver mötas och jobba tillsammans med frågorna på nya sätt. Att hitta nya former för värdeskapande samarbete är en utmaning i sig, säger Helena Bjarnegård till ByggFramtid.

Att samhällsbyggnad i hög grad handlar om att arbeta långsiktigt kan Magnus Björkström skriva under på. Som processledare arbetar han med frågor som rör infrastruktur, samhällsbyggnad och kompetensförsörjning. De åtgärdsområden som kommunerna prioriterar tillsammans påverkar kommande generationer.

Samtidigt finns akuta utmaningar som påverkar regionens utveckling här och nu. En av dem är infrastrukturen och trafiken i Storstockholm som enligt Björkström just nu skapar köer och trafikstockningar och påverkar både tillväxt, framkomlighet och människors vardag.

Han beskriver Platsform Stockholm som ett nytt sätt att samla samhällsbyggare med olika kompetenser och bakgrund från både näringsliv och offentlig sektor.
– Det ger energi och en större mångfald av idéer, säger han till ByggFramtid.

Enligt Björkström är samhällsbyggnadsprojekt både komplexa och långsamma processer där många delar måste falla på plats innan byggstart kan bli verklighet.

– En offentlig eller privat byggherre tar initiativ finansiering finns eller säkerställs, kommunen upprättar detaljplan inom planmonopolet, politiken godkänner bygglov och andra tillstånd hanteras och sedan börjar byggandet. Ungefär så, förklarar han.

Tidsperspektiven varierar kraftigt beroende på projektens storlek.

– Samhällsbyggnad är i praktiken ett decenniearbete. Ett flerbostadshus eller ett torg i en stadsutvecklingsmiljö kan ta fyra till åtta år från idé till färdig plats. En större väg kan ta mer än tio år. Varje tillkommande krav, utredning eller omtag får därför konsekvenser långt bortom den enskilda handläggningen. Stora infrastrukturprojekt kan vara samhällsbehov i flera generationer innan de blir färdiga. Det finns internationella exempel där projekt har diskuterats och utretts till och från i uppemot 100 år innan de öppnas för trafik, säger han.

Så handlar infrastrukturprojekt och bostadsutveckling inte bara om dagens behov, utan om hur regionen ska fungera om flera decennier. Likväl är tid pengar och just därför en bov när stora projekt ska ros i hamn, vilket nyligen aktualiserades i samband med regeringens storsatsning på infrastrukturen. Då höjdes röster kring just tiden det tar att komma till skott med nödvändiga förbättringar, vilket ByggFramtid kunde rapportera. 

Här menar Magnus Björkström att prioriteringar inom samhällsbyggnad alltid kräver att flera grundläggande kriterier finns på plats samtidigt.

– Att marken går att planera för ändamålet, finansiering och politik. Alla delar måste finnas. Det är mycket komplext och sker i många steg och cykler innan det är klart, säger han.

Och så hållbarheten. En uttalad ambition i samhällsbyggandet, som också möter kritik i samband med stora satsningar. Går vi tillbaka till den nationella planen för infrastruktur bemöttes den med kommentarer som “ett historiskt misstag” och “ett klimatfiasko”, vilket ByggFramtid då kunde berätta.
– Hållbarhetsdimensionerna är alltid närvarande i betydande projekt. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Sedan får satsningar kritik inom alla tre beroende på vem som betraktar investeringen, konstaterar Björkström och tillägger:
– Vi behöver infrastruktur för samtliga trafikslag. Stad, glesbygd och dygnets tider styr tillgänglighet och behov av transport och trafikslag.

I takt med ökade klimatutmaningar och växande otrygghet förändras samtidigt vilka investeringar som prioriteras i städerna. Enligt Helena Bjarnegård påverkar frågorna redan i dag både var och hur det byggs.

Så hur säkerställer man att städer inte bara växer, utan också blir hållbara och attraktiva på lång sikt?

-Kommunerna behöver kroka arm och i svåra lägen och planera långsiktigt för exempelvis kustskydd ihop för att möjliggöra byggnation i framtiden och samtidigt kunna möjliggöra investeringar i det kortsiktiga perspektivet här och nu, säger Bjarnegård.

Hon beskriver trygghetsfrågan som särskilt komplex, vilket förutsätter att skola, polis, stadsbyggnadskontor, fastighetsägare och civilsamhälle arbetar mer integrerat tillsammans än tidigare.
Samtidigt understryker hon att det här är frågor som inte har någon quick fix.

-Vi behöver komma ifrån de kortsiktiga pilotprojekten och jobba mer långsiktigt ihop mellan näringsliv och offentlig sektor. En nyckelfråga i båda dessa utmaningar handlar om att vi behöver sätta ökat fokus på förvaltning. Investeringar är viktiga men under de byggda miljöernas långa livstid är både kostnader och vinster med god förvaltning avgörande för levande, robusta och trygga städer, säger hon till ByggFramtid.

Men hur gifter sig detta politiskt? Inför höstens val seglar miljö- och klimatfrågor åter upp som en tydlig skiljelinje mellan partierna. På frågan om det riskerar att påverka möjligheten att hålla en långsiktig utvecklingslinje pekar Helena Bjarnegård på det nationella stadsutvecklingsmålet som en viktig grund.

– Sveriges städer ska utifrån sina förutsättningar utvecklas till levande, trygga och robusta livsmiljöer där människor trivs och vill vistas. Sverige ska vara ett föregångsland för hållbar utveckling av attraktiva städer, säger hon.

Hon framhåller att målet bygger på de utmaningar som kommunerna redan möter idag samt på långsiktiga internationella mål.

– Rådet har ett uppdrag till 2030 och vi fortsätter vårt arbete med att bidra till utveckling i enlighet med målet så länge vi har ett förtroende att göra detta.

Så hur stor betydelse har de diskussioner som förs under Platsform Stockholm för hållbarhet och de övergripande målen över tid?
– Första steget för att vi ska lyckas vända utmaningarna till möjligheter och gå från ord till handling är förståelse för de utmaningar vi står inför, kunskap och engagemang. Jag tror att den här typen av evenemang kan bidra med allt detta och dessutom ge mycket inspiration, säger Helena Bjarnegård.

Hon menar också att mötesplatser som Platsform Stockholm kan fylla en viktig funktion utanför den redan insatta kretsen.
– För de som inte arbetar till vardags inom området tror jag att initiativet kan vara en ögonöppnare, säger hon.

För Magnus Björkström handlar värdet av den här typen av arenor i hög grad om just samspelet mellan aktörer som annars arbetar i parallella spår.
– Det behövs fler sammanhang där offentlig sektor och näringsliv möts på riktigt och kan diskutera långsiktiga lösningar tillsammans, säger han.

Samhällsbyggnadsprojekt i storstadsregioner sträcker sig över långa tidsperioder och kräver samspel mellan kommuner, regioner, myndigheter och politiska beslutsfattare. De vägval vi står inför i dag påverkar hur framtidens städer ska se ut och fungera imorgon. 

Att hålla kursen efter att seminarierna tystnat och besluten fattats kommer att kräva såväl uthållighet som tydliga prioriteringar. Och visst går det. Men då måste alla med på tåget.

Fakta: Storsthlm

Storsthlm är ett kommunförbund för de 26 kommunerna i Stockholms län. På uppdrag av kommunerna arbetar Storsthlm med att främja samverkan, påverkan och utveckling i frågor som hanteras bättre gemensamt än av var och en för sig, bland annat inom området infrastruktur och samhällsbyggnad.

Fakta: Rådet för levande städer

Rådet för levande städer är ett samverkansforum för myndighetschefer med strategisk betydelse för Sveriges långsiktiga stadsutveckling. Rådet samlar centrala aktörer från flera samhällsområden för att stärka arbetet med hållbara, trygga och attraktiva städer.

I rådet ingår generaldirektörerna för bland andra Boverket, Brottsförebyggande rådet, Folkhälsomyndigheten, Formas, Naturvårdsverket och Trafikverket, samt flera andra myndigheter.Rådet kompletteras av en landshövding som företräder länsstyrelserna och en representant för Sveriges Kommuner och Regioner.