Henrik Krantz, vd AF Bostäder
AF Bostäder i Lund är en av landets ledande aktörer inom studentbostäder och driver en offensiv nybyggnation. Idag står studentbostäder för ca 50 procent av all nybyggnation i Lund, och bolaget har en tydlig strategi för att göra byggandet mer klimatsmart.
– Vi har byggt upp ett systematiskt arbete där varje nytt projekt ska ha ett lägre klimatavtryck än det föregående, säger Henrik Krantz, vd för AF Bostäder. Jämfört med vad vi byggde för tio år sedan har vi lyckats minska utsläppen med ca 50 procent.
Den återkommande berättelsen att det inte går att få tag på en studentbostad i Lund är numera en myt, säger Krantz.
– Det stämmer helt enkelt inte. Vi har valt att fortsätta bygga trots det ekonomiska läget. I vårt nuvarande projekt, Troja, på Norra Fäladen i Lund kommer 500 studenter att få nya bostäder hösten 2026.
Henrik Krantz, vd AF Bostäder
En stor del av klimatavtrycket från nybyggnation kommer från användning av betong. AF Bostäder har därför gjort strategiska val för att minska betonganvändningen, bland annat genom att undvika källarkonstruktioner.
– Betong är något vi aktivt arbetar med att minska, men vi ser också utmaningar med att använda mer trä. Vi har sett exempel där vattenskador i studentbostäder får stora konsekvenser, därför är betong fortfarande ett mer lämpligt material, säger Krantz.
Studenthyresgäster är en speciell grupp, de är unga, de festar, och de har kanske sitt första egna boende. Henrik Krantz berättar att det händer att studenter som varit ute och festat somnar i duschen och låter vattnet rinna.
– Då sitter de på golvbrunnen och täpper till avloppet och så blir det översvämning. Vi har haft incidenter där vattnet har runnit flera våningar ner, då är det inte så kul att sitta med en träkonstruktion, säger han.
AF Bostäder har i många år rankats allra högst i nöjdhetsundersökningar gjorda bland studenter, i jämförelse med andra studenthyresbolag i samma storlek.
Krantz säger att en del av kundnöjdheten handlar om att de lyckats samla all relevant kommunikation i mobilen. En fördel är att studenterna, jämfört med många andra mer heterogena hyresgrupper, är 100 procent digitala och rör sig utan hinder i den digitala miljön.
För att vara flexibla och snabba har AF Bostäder valt att utveckla sin egen digitala plattform, till skillnad från många andra fastighetsbolag som sitter fast i stora kommersiella system.
– Det gör att vi har korta ledtider när vi vill förändra något, förklarar Krantz.
De säger ”det är bra att ni jobbar med hållbarhet, men vi kan inte betala för det”.
Hur viktigt är det då för studenterna med hållbarhet? Här ser AF bostäder en tydlig utmaning i att få dem att aktivt bidra till en hållbar vardag.
– De förväntar sig att vi som bostadsbolag ska arbeta med hållbarhet, men de är inte alltid lika engagerade när det gäller sina egna vanor, säger Krantz. Till exempel ser vi att energiförbrukningen i studentbostäder ofta är högre än den skulle behöva vara, säger han.
AF Bostäder integrerar alla kostnader i hyran för att underlätta för sina hyresgäster. El, fiber, till och med tvättmedel i tvättstugorna ingår. När hösten kommer och kylan slår till tar det ofta lite tid innan radiatorerna ställt om. Hyresgästerna är garanterade 20 grader i rum och lägenheter, men många tycker det är för kallt.
I öppna chattforum ser AF Bostäder hur studenterna tipsar varandra om att sätta på ugnen och lämna ugnsluckan öppen, eller sätta på duschen med hett vatten och låta vattnet rinna. Eller införskaffa eldrivna radiatorer och låta dem stå på, berättar Krantz.
För att få ner energianvändningen arbetar AF Bostäder aktivt med kommunikation och information. En informationskampanj om energisparande resulterade till exempel i att elkonsumtionen sjönk med fem procent på bara några veckor.
AF Bostäders jättebygge Troja blir nästan 12 000 kvadratmeter stort med 312 lägenheter för uppåt 500 studenter, fördelade på ettor och flerrummare för 2–4 kompisar.
Även när det gäller miljöcertifieringar på nybyggnation har AF bostäder valt att gå sin egen väg. AF Bostäder har bestämt sig för att slopa certifieringarna och helt enkelt gå in för att kontinuerligt minska klimatavtrycket, dvs åstadkomma lägre koldioxidutsläpp, på varje nytt projekt.
– Vi har mer och mer kommit fram till slutsatsen att certifieringarna träffar delvis fel. Det blir åtgärder som är kontraproduktiva, som kanske inte passar just vår målgrupp. Det leder till lägenheter som inte blir optimala för en student att bo i. Och dessutom kostar det ganska mycket pengar, säger Henrik Krantz.
– Det viktigaste för oss är att aldrig gå bakåt. Varje nytt projekt måste vara bättre än det föregående. Det är så vi driver hållbarhetsarbetet framåt, säger Krantz.
Att bygga klimatsmart är också något som ibland väcker reaktioner. När AF Bostäder berättar om nya klimatsmarta byggen drar vissa direkt slutsatsen att det måste vara dyrare.
– De säger ”det är bra att ni jobbar med hållbarhet, men vi kan inte betala för det.” Det finns en diffus uppfattning att hållbarhet kostar en massa pengar och att det är studenterna som betalar för det. Men då menar vi att det kostar inget extra utan det är snarare så att det kan till och med vara en fördel att bygga hållbart.
AF Bostäder försöker alltid bemöta kritiken.
– Vi berättar om hur vi bygger, hur vi tänker och vi försöker förklara pedagogiskt hur det här är upplagt. Vi har egentligen två målsättningar när vi bygger. Det ena är priset, att hyran måste hållas på en rimlig nivå. Och det andra är ett hållbarhetsmål, avslutar Henrik Krantz.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.