Stor potential i återvinning av gråvatten

I takt med att klimatförändringar och en växande befolkning ökar trycket på våra dricksvattenresurser har behovet av alternativa lösningar blivit allt tydligare. Skanska har, genom en omfattande studie, undersökt hur byggbranschen kan bidra till en mer hållbar vattenförsörjning genom återvinning av gråvatten – det vill säga avloppsvatten från bad, disk och tvätt.

Rapporten är nominerad till Årets Innovation av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.

– Det känns fantastiskt roligt att vårt projekt nominerats till Årets Innovation. Det visar att frågan är högaktuell och att vi måste ta vara på de resurser vi har på ett smartare sätt, säger Elisabet Werecki, som lett projektet och skrivit slutrapporten tillsammans med Jesper Knutsson, forskare vid Chalmers.

Tekniken för att rena gråvatten och återanvända det finns redan.  Projektet har tittat på olika metoder och gjort ett urval: biologisk behandling, membranbioreaktorer (MBR), ultrafiltrering, skumfraktionering och desinfektering tillhör de som är mest lämpade för flerbostadshus. Enligt Skanskas rapport finns kunskapsluckor om de olika systemen och erfarenheten av att installera dem är inte stor – få installatörer behärskar tekniken.

Studien visar att dricksvattenförbrukningen i flerbostadshus kan minskas med upp till 64 procent, och att energiförbrukningen kan sänkas med 30 procent. Trots detta finns få referensprojekt i Sverige. I Tjeckien har Skanska redan implementerat gråvattenåtervinning i två projekt med hjälp av den tyska gråvattenåtervinningsleverantören Greenlife.

– Vi hoppas att något projekt snart ska våga satsa här i Sverige. Intresset finns, men hittills har inget projekt spikats. Däremot bygger vi en ny multisportarena i Malmö där man planerar att återvinna dagvatten från taket för bevattning av fotbollsplaner inomhus och spolning av toaletter, berättar Werecki.

En av de största utmaningarna är det juridiska vakuum som råder kring gråvattenåtervinning.

– Det saknas tydliga regelverk och praxis, vilket skapar osäkerhet både för fastighetsägare och myndigheter. Just nu är det oklart var ansvaret ligger – är det miljöförvaltningen eller stadsbyggnadskontoret som ska hantera tillstånden? Gränsen mellan VA-verkens ansvar och fastighetsägarnas ansvar är inte tydlig heller, förklarar Werecki.

Hur höga blir installationskostnaderna då? Studien har tittat på ett sexvåningshus i Limhamn och analyserat kostnaderna för olika system. Prislappen varierar mellan 440 000 och 922 000 kronor (inkl. tillkommande rördragning), beroende på om vattnet renas till dricksvattenkvalitet eller endast används för toalettspolning och tvättmaskiner.

– Det är sällan ekonomiskt försvarbart att installera systemet i befintliga byggnader, eftersom det kräver omfattande ingrepp i VA-systemet. Därför är det framför allt nybyggnationer som är intressanta, säger Werecki.

I rätt läge (dyr energi och höga VA-taxor) har investeringarna en relativt kort återbetalningstid. I ett av Skanskas projekt i Tjeckien beräknades återbetalningstiden först till 15 år, men när VA-taxorna sköt i höjden betalade sig återvinningen av gråvatten snabbare och är nu nere på 5-7 år. Samma kan ske i Sverige, säger Elisabet Werecki.

– Svenskt Vatten har varnat för att VA-taxorna kan fyrdubblas inom tjugo år, vilket gör gråvattenåtervinning ännu mer lönsamt på sikt.

En annan utmaning är människors inställning till återvunnet vatten.
– Frågar man gemene man så är det inte alltid okej att duscha i återvunnet vatten, trots att det är lika rent som kommunalt vatten. Vi måste öka medvetenheten om att reningen anpassas efter användningsområdet och att systemet har säkerhetsmekanismer som slår över till det kommunala vattnet om något inte fungerar, säger Elisabet Werecki.

Hon ser dock en ljus framtid för tekniken, både i Sverige och internationellt.
– I längden har vi inte råd att slösa utan någon tanke på återbruk. Det handlar inte bara om vatten, utan om att börja se avlopp som en resurs även när det gäller  näringsämnen och energi. Tekniken finns – nu handlar det om att få med sig branschen, myndigheterna och allmänheten.

FAKTA/ SBUF:s Årets Innovation
Årets innovation är Svenska Byggbranschens Utvecklingsfonds årliga utmärkelse som belönar bästa utvecklingsprojekten inom bygg-, installations-, och anläggningsområdet.

Övriga två nominerade är:

Klimatberäkning av en byggnads hela livscykel
Läs mer här

Förbättrad säkerhet vid vägarbeten
Läs mer här