Standardiserad ribba för klimatbedömning av träprodukter

Den nya standarden – publicerad under ISO:s paraply – utgör ett svar på kritik som länge riktats mot förenklade bedömningar av trä som byggmaterial. Bakom initiativet står Svenska institutet för standarder (SIS), som samordnat arbetet med experter från 30 länder.

Till skillnad från tidigare ramverk tar denna standardserie hänsyn till fyra centrala komponenter som tillsammans ger en mer heltäckande bild av klimatprestandan hos träbaserade produkter:

Skogens kolbalans: Klimatnyttan börjar inte i sågverket – den börjar i skogen. Här räknas inte bara trädet, utan hela ekosystemets kolflöde in: skötselmetoder, uttag, skogsbränder, samt lagring i mark och död ved. Det är en systemgräns som tvingar fram ansvar längre uppströms än vad många är vana vid.

Inlagring i produkter: Kol som binds i långlivade träprodukter, såsom byggnadselement, räknas som temporärt undandraget från atmosfären. Den nya standarden ger ett erkännande till produkter med lång livslängd och integrerar även effekterna av återbruk och materialåtervinning.

Utsläpp i värdekedjan: En viktig nyansering är att utsläppen från hela värdekedjan – från skogsmaskiner och transporter till energianvändning i träindustrin – inkluderas. Detta skärper klimatbokföringen och ger mer rättvisande jämförelser mellan olika material.

Materialsubstitution: Trä kan i många fall ersätta mer klimatintensiva material som betong eller stål. Den nya standarden ger utrymme att kvantifiera denna “undvikna klimatpåverkan” – en faktor som tidigare ofta förbisetts eller behandlats osystematiskt.

Att denna typ av nyanserade beräkningar nu blir global standard har stor betydelse för såväl politiska styrmedel som praktiska klimatdeklarationer. I Sverige är byggsektorn redan inne i en omställning där klimatpåverkan ska deklareras för nya byggnader – något som väntas skärpas ytterligare kommande år. De nya standarderna ger ett robust ramverk för denna utveckling.

– Det här är ett genombrott som höjer kvaliteten i klimatberäkningar och skapar tydligare spelregler internationellt, säger Daniel Nord, projektledare på SIS.

Kritiken mot träbranschens klimatpåståenden har till stor del handlat om bristande transparens, förenklade antaganden och oklara systemgränser. Genom att strukturera och standardisera hur kolinlagring, värdekedjeutsläpp och substitution hanteras, minskar risken för greenwashing – och ökar möjligheterna till meningsfull klimatoptimering.

För byggaktörer innebär detta inte bara att klimatkalkylerna förändras, utan också att val av råvara, skogscertifiering och livscykelstrategier blir viktigare än någonsin. För skogsbruket innebär det ett ökat fokus på helhetsperspektiv och klimatprestanda utöver volymuttag.