Att skapa fungerande miljöer för människor med NPF-diagnos gynnar alla, tror forskare.
– Arkitekter och stadsplanerare har stora möjligheter att förbättra livet för den här gruppen. Att kunna röra sig i offentliga miljöer möjliggör ett socialt och självständigt liv, säger Mo Sarraf, i en intervju på webbplattformen Extrakt.
Mo Sarraf, forskare på Rise Institute.
Han pekar på att höga ljud, blinkande lampor och trängsel ofta gör att personer med autism undviker kollektivtrafik. Till det kommer oförutsägbarhet, som inställda bussar eller försenade tåg.
– Bussen kan bli så sen att man missar ett byte, och det kan bli jättejobbigt.
Sarraf menar att bättre information, utbildad personal och hänsynsfulla medpassagerare skulle minska stressen. Informationskampanjer kan till exempel påminna om att inte prata i högtalartelefon eller att ta av ryggsäcken på bussen. Tysta zoner är ett annat förslag.
Frågan är i grunden en rättvisefråga, säger han.
– Ett funktionshinder är inte något inneboende i individen utan uppstår i relation till en omgivning anpassad efter en norm där du inte är inkluderad.
Att skapa fungerande miljöer för människor med NPF-diagnos gynnar alla, tror forskare.
Även om det finns en tradition av att väga in olika gruppers behov i planeringen saknas ofta kunskap om neurodiversitet. Nu leder Sarraf ett nytt projekt om hur kollektivtrafiken kan anpassas bättre för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, en insats som både kan öka barns självständighet och minska bilberoendet.
– Att lyfta det här perspektivet är särskilt viktigt för personer med autism, men många åtgärder skulle faktiskt uppskattas av de flesta, säger Mo Sarraf.
Läs även intervjun med Galaxen Bygg, som utbildar arbetsgivare inom byggbranschen att bättre tillvarata och stötta medarbetare med NPF-diagnoser: https://byggframtid.se/byggframtid/vi-maste-bygga-bort-machokulturen-annars-tappar-vi-manniskor/
Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.
Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.
Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.