Skanskas vd: ”Vi har ett ansvar att föreslå lösningar”

– Vi ser effekten av klimatförändringarna och då tycker jag att man har ett ansvar att visa på risker och föreslå lösningar, säger Skanska Sveriges vd Magnus Persson.

Det är en grå februaridag i Malmö. Stockholm har sportlovsvecka och tempot är något lugnare än vanligt. Men frågan vi pratar om är allt annat än lågintensiv.

EU:s klimatvetenskapliga råd varnar för att den globala uppvärmningen kan nå tre grader. För samhällsbyggnadssektorn är det en tydlig signal om att tempot måste upp.

– Redan nu ser vi att det har hänt ett antal extremhändelser med skyfall, översvämningar och ras. Vi har haft somrar med extremt varma dagar och liknande. Det påverkar hela samhällsinfrastrukturen, säger Magnus Persson.

Förstörda vägar och översvämmade källare behöver hanteras, men det drabbar också hela samhällssystemet.
– Det är direkta kostnader för att återställa det som har blivit skadat i de här skyfallen och översvämningarna, men också indirekta kostnader i att infrastrukturen står still, att transporterna inte kommer fram.

Det händer allt oftare. Och nu går det inte längre att blunda.
– Händelserna visar att vår infrastruktur som den är i dag inte är fullt klimatsäkrad för det klimat som råder, säger Magnus Persson.

Vad innebär det för ett bolag som Skanska? Hur kommer temperaturhöjningarna att påverka projektportföljen på fem till tio års sikt?
– I våra anläggningsprojekt blir det högre krav på exempelvis geoteknisk stabilitet, att säkra upp när vattennivåerna förändras. Det blir också mer påverkan i projektgenomförandet som skapar osäkerheter. Det är därför vi flaggar för att vi behöver börja bygga på andra sätt och vi behöver jobba ihop i branschen och få förståelse kring detta och hur vi ska agera annorlunda.

Det låter som att det kan bli kostsamt framöver?
– Jag tror inte det behöver bli för kostsamt om man integrerar det tidigt i processen, att man har med perspektivet från början. Då får vi en ökad förståelse och tittar på det som en helhet.

Magnus Persson tror också att kraven på klimatanpassningslösningar kommer att bli tydligare framöver.
– Vi har redan projekt där vi jobbar med att höja kajer i städer som har för låga nivåer i dag. Vi bygger översvämningsskydd och dagvattenlösningar och jobbar med grön struktur i städerna för att skapa kyleffekt varma dagar.

Det är mot den bakgrunden som Skanska, NCC och Byggföretagen nu driver ett SBUF-finansierat projekt som ska tydliggöra entreprenörernas roll och lägga grunden för ett nytt branschforum.
– Vi har en central roll eftersom vi ser effekterna iS förändringarna i vardagen, i det vi håller på med på våra byggarbetsplatser, i hur vi behöver dimensionera och i de utmaningar som våra kunder står inför, säger Magnus Persson.

Men hur långt sträcker sig ansvaret? Om beställaren inte ställer krav – ska entreprenören ändå driva frågan?

Magnus Persson är tydlig.
– Absolut, det tycker jag. Jag tycker branschen har ett ansvar att ligga steget före här. Vi ser den här effekten och då tycker jag att man har ett ansvar att föreslå lösningar.

Det är inte första gången branschen behöver flytta positionerna själv, menar han. Säkerhets och arbetsmiljöarbetet är ett exempel.
– Det var inte beställarkrav som drev det från början, utan det var entreprenörsledet som drev igenom det tills det kom tydligare beställarkrav.

Samtidigt pekar Magnus Persson tydligt på beställarsidan att här finns mer att göra.
– Det saknas en tydlig koppling mellan kraven i upphandlingar och klimatförändringarna som vi behöver hantera i samhället i dag.

I dag tas inte alltid höjd för framtidens klimat, säger han.
– Man dimensionerar allt för ofta på gårdagens klimatdata.

Han efterlyser även skarpare kvalificeringskrav och andra tilldelningskriterier.
– Att anlita dem som har kompetens och erfarenhet att jobba med klimatanpassning och förstå vad det innebär. Jag tror att tilldelningskriterier i högre grad ska premiera innovationskraft och robusta lösningar, snarare än att fokusera på lägsta pris. I kontrakten kan det också byggas in krav på att genomföra klimat- och riskanalyser.

När offentliga aktörer börjar ställa sådana krav kan det få stora effekter, menar han.
– Då får det oss i branschen att förkovra oss. Då ökar samhällsnyttan i det vi gör.

Hur ska ert nya forum bli verkligt handlingskraftigt och inte ännu en samtalsarena?
– Först och främst krävs det att vi får med hela värdekedjan. Det här är något som berör alla. Entreprenörer, beställare, konsulter, forskare, branschorganisationer och myndigheter.

Han ser behov av gemensam riktning.
– Vi behöver sätta upp gemensamma standarder och tolkningar och få en samsyn kring scenarier, risknivåer och arbetssätt.

Men fokus måste ligga på genomförande.
– Någon behöver pusha och få det att hända. Jag tror på fokus på implementering av arbetssätt, inte på policies, utan att hjälpa branschen att agera snabbare.

Den 1 juli införs de nya byggreglerna fullt ut. Kommer de att hjälpa eller stjälpa klimatanpassningsarbetet?
– Jag tror att det kommer att hjälpa. Där finns en möjlighet att sätta fokus på rätt saker för att anpassa och klara av framtidens klimatkrav.

Han säger att han ser ett skifte mot funktion och innovation, snarare än att fastna i tidigare gällande regler.

Magnus Persson återkommer till ansvarsfrågan.
– Jag tror det viktiga är att trycka på att ansvarsfördelningen är gemensam. Vi och NCC gör det här för att vi ser att det behöver göras på bredden. Det är inte någon enskild del av branschen som kan lösa det här själv.

Och i slutänden handlar det också om ekonomi.
– Går vi före är det att välja att ta ansvar. I förlängningen är det också en affär. Både våra kunder och vi kommer att tjäna på det här. Annars riskerar livscykelkostnaderna att bli för höga.

Han avslutar med det långsiktiga perspektivet:
– Vi bygger våra samhällen för kommande generationer. Då måste vi tänka på framtidens risker redan nu.