Dagvattendamm i Uppsala ska skydda mot extremväder och har nominerats till Uppsala kommuns arkitekturpris 2025.
Samtidigt som oron ökar sjunker förtroendet för att närmiljön är rustad att möta klimatutmaningarna. Bara 39 % anser i dag att deras bostadsområde klarar av exempelvis skyfall eller stigande havsnivåer – jämfört med 47 % året innan, visar Novusundersökningen, som har gjorts på uppdrag av White Arkitekter.
– Klimatanpassning måste in i stadsplaneringen från början – det får inte bli en eftertanke, säger Martin Ehn Hillberg, landskapsarkitekt på White Arkitekter.
Martin Ehn Hillberg, White arkitekter.
Företaget presenterar sina slutsatser i rapporten Den levande staden, där de lyfter fram behovet av att integrera grönska, sociala ytor och trygghet i stadsutvecklingen – samtidigt som klimatresiliens byggs in.
White förespråkar lösningar som gröna ytor, öppna dagvattenlösningar och ekosystemtjänster som kan mildra effekterna av extremväder och samtidigt skapa attraktiva och hälsosamma miljöer.
För byggbolag och fastighetsägare är budskapet tydligt:
Stockholm wood city – ett exempel på byggprojekt som anpassar och satsar på förebyggande åtgärder för att klara extremväder.
När oron stiger behöver vi möta den med exempel på skyddsåtgärder som gör positiv skillnad. Här är fem aktuella bygg- och stadsutvecklingsprojekt som använder innovativa metoder för att möta extremväder.
1. Hyllie, Malmö – lokal energiresiliens med Ectogrid och Ectocloud
Den expansiva stadsdelen Hyllie fungerar som en testbädd för klimatsmarta infrastrukturer. Här används till exempel Ectogrid – ett lokalt, cirkulärt energinät där fastigheter delar överskottsvärme och kyla – tillsammans med Ectocloud, en digital plattform som styr energiflöden i realtid baserat på bland annat väderprognoser.
Det är inte lösningar som förhindrar översvämningar i sig, men de spelar en viktig roll i att minska effekterna av extremväder genom att jämna ut belastning, sänka energibehov och säkra inomhusmiljöer även under värmeböljor och köldknäppar.
2. Naturbaserade stormvattenlösningar i 29 svenska kommuner
Kommuner som Jönköping, Gävle och Landskrona har implementerat regnbäddar, gröna tak, våtmarker och permeabla ytor som en del av klimatanpassningen. Dessa lösningar minskar översvämningsrisk, förbättrar vattenkvaliteten, skapar biologisk mångfald och ger rekreativa ytor.
Enligt SEI:s rapport används nu även AI och geodata för att avgöra var dessa lösningar ger störst effekt. Eftersom cirka 70 % av tätorternas mark är privatägd, är samverkan med fastighetsägare avgörande.
3. Nya Krokslätt, Göteborg – blågrön stadsplanering i praktiken
I den nya stadsdelen Krokslätt har infiltrationszoner, regnpölar och vegetation integrerats i stadsplanen. Det blågröna systemet dämpar och renar dagvatten lokalt vid skyfall.
Projektet bygger på strategier från Göteborgsregionens gröninfrastrukturplan och Swecos analyser av blågröna lösningar för urban resiliens.
4. Stormvattendamm vid Exercisfältet, Uppsala – när teknik möter rekreation
I en naturlig lågpunkt vid Exercisfältet har en multifunktionell damm byggts för att fördröja och rena dagvatten från intilliggande stadsbebyggelse.
Samtidigt fungerar platsen som rekreationsområde och stärker den biologiska mångfalden. Dammen är nominerad till Uppsala kommuns arkitekturpris 2025.
5. Stockholm Wood City – klimatanpassad trästad under uppbyggnad
I oktober 2024 inleddes byggandet av Stockholm Wood City i Sickla, som blir världens största stadsdel i massivt trä. Första byggnaden väntas stå klar 2026.
Projektet siktar på att halvera koldioxidutsläppen jämfört med betongbyggen, men adresserar också extremväder.
Återbruk av byggmaterial lyfts ofta som en nyckel för att vi ska klara klimatmålen, men vägen till storskalig försäljning är kantad av utmaningar. Nu undrar vi: Hur tar vi oss över hindren?
Åsa "Betongbruden" Karlström har bytt arbetsgivare. Hon saknar sin gamla bil som hon har så många minnen med. Men nu är det framåt som gäller, lite semester till och många lass betong.
Göteborgs botaniska trädgård har startat Sveriges första fröbank för vilda växter. Biologiska mångfald får ökad betydelse i planeringen av framtidens bostadsområden, stadsparker och infrastrukturprojekt.