Obränd lera och återbruk testas i nytt innovationsprojekt

Idén uppstod när Catharina och en kollega fick tag i ett lerblock från Litauen som var på väg att bli typgodkänt för att användas som bärande stomme.
– Vi tyckte att det var spännande att utforska hur man skulle kunna använda detta material i en systemvägg.

Ganska snart insåg de dock att de hade gått över ån efter vatten. Om de lämnade idén om höga hus och koncentrerade sig på att använda konstruktionen i lägre hus, på 2-3-våningar, så skulle de kunna använda obrända lerblock från den egna fabriken i Danmark.
– Både kostnadsmässigt och miljömässigt var detta en bättre lösning, säger Catharina Holmström.

Kanalmuren är ingen ny teknik i sig, utan mer en modern tolkning av gamla byggmetoder, där obränd lera kombineras med bränt tegel för att skapa en hållbar lösning.

En utmaning är att leran måste hållas torr. För att förvara den på rätt sätt krävs väderskydd, vilket innebär ökade kostnader, särskilt om det handlar om stora byggen. För radhus i två våningar borde det dock vara möjligt att få ekonomin att gå ihop, tänkte Catharina.

De började med att testbygga en kanalmur inne på lagret. Muren består av två tegelmurar – en yttre tegelmur och en inre obränd lermur – med isolering emellan, i det här fallet det oorganiska materialet Perlite. Detta gör att det inte behövs någon plast eller luftspalt, vilket är ofta förekommande enligt modern byggteknik.

– Det blir en bärande konstruktion, som när man byggde förr och lade takstolen på både inne- och yttermuren, förklarar Catharina Holmström, som själv har en bakgrund inom byggindustri, byggnadsplåtslageri och plattsättning.

Genom att använda återbrukade material och kombinera obränd lera med bränt tegel blir konstruktionen kostnadseffektiv, dessutom minskar behovet av plast, vilket gör den mer miljövänlig.

– När vi lever avger vi fukt. Väggarna kan ta upp fukt och släppa ut den när luftfuktigheten minskar. Lerans förmåga att absorbera och avge fukt ger ett fantastiskt inomhusklimat, säger Catharina Holmström.

För att testa och vidareutveckla kanalmuren ska nu en provbyggnad uppföras i Lund i samarbete med en större byggaktör som inte är officiell än, och Lunds Tekniska Högskola, LTH. Målet är att testa kanalmuren med olika isoleringsmaterial och mäta fuktförhållanden, hållbarhet och andra viktiga faktorer.

Projektet, som planeras att börja under 2025, har som ambition att erbjuda en skalbar lösning för framtida byggnationer.
– Det finns något vackert i det här, människor har byggt hus med obränd lera i hundratals år. Vi bör inte glömma bort den traditionen. Detta är ett innovationsprojekt som vi verkligen vill driva och utforska vidare, säger Catharina Holmström.

Att jobba med tegel är att stiga in i en mångårig tradition. Tegelmäster i Skåne AB som är leverantörer av tegel och murverk, ägs av tre danska tegelbruk. Det ena är Danmarks näst äldsta bolag, alla kategorier. Det grundades redan 1750 – endast dagstidningen Berlingske har en längre historik. Nuvarande ägare är åttonde generationen, i rakt nedstigande led från grundaren.

Tradition och hantverk går hand i hand, och det tar tid att ställa om.
Men nu händer det mycket i tegelbranschen, inte minst när det gäller klimatsmarta val, säger Catharina Holmström.

Bränslet HVO100 används allt mer för transporter, truckar går på el, överskottsvärmen från de heta brännugnarna som värms upp med biogas är på väg ut i fjärrvärmenätet hos de danska ägarna.
– Om man jämför lerbruket med skogsbruket så återställer vi marken efter brytningen, alternativt görs dammar, som är bra för miljön.

På återbrukssidan går det dock trögt. Trots att så många pratar om värdet av återbrukat material så finns det ett stort glapp mellan önskemål och verklighet, säger Catharina.
– Vi har röda, gula och svartgrå varianter, men vi kan aldrig säga exakt hur det blir. Om en arkitekt vill ha en exakt nyans så funkar det inte. Beställare, arkitekter, bygglovshanterare behöver vara mer flexibla om återbruk ska funka i större skala, säger hon.

– När det kommer till kritan och det inte blir exakt som man har tänkt sig, eller det är lite för dyrt, då är det plötsligt inte så viktigt längre. Det är fortfarande mycket green washing i branschen.

En tegelprodukt som väckt allt större intresse i Sverige på sista tiden är skärmtegel.
Materialet, som består av tegelplattor i olika storlekar, monteras utan murbruk och kan enkelt skruvas upp och ner.
– Det kan återanvändas utan att behöva rensas. Det är ett material som bidrar till att minska klimatpåverkan, eftersom murbruk har en betydligt högre CO2-avtryck än tegel.

Skärmtegel används främst på fasader men kan även appliceras på tak om lutningen tillåter det. Tegelplattorna ger också fördelen att de tar upp mycket mindre utrymme på fasaden än traditionellt murverk, vilket frigör mer plats på insidan av byggnaden. Det har använts för renoveringar i Danmark, där exempelvis ett flertal flerbostadshus har rustats upp med skärmtegel.

– Inom fem år så kommer tegelindustrin att vara någon helt annanstans. Då kommer tegel att vara outstanding hållbart byggmaterial, säger Catharina Holmström.