Nytt forskningsprogram: Beteendedesign ska driva energieffektivisering

Traditionellt har energieffektivisering i byggnader handlat om tekniska lösningar: bättre isolering, smartare ventilation och styrsystem som optimerar driften. Men de nya projekten fokuserar i högre grad på hur människor väljer bostad, använder energi i hemmet, och samverkar med varandra i boendemiljöer. I bakgrunden finns ett tydligt budskap: tekniken räcker inte, människors beteenden behöver också förändras – och det kräver nya verktyg, designprinciper och metoder.

Ett av de mest relevanta projekten för fastighetsägare och byggaktörer leds av LocalLife Sweden. I samarbete med 40 bostadsrättsföreningar i Finnboda undersöker man hur digitala energigemenskaper kan bidra till nya energivanor. Med hjälp av appar och lokala energinätverk ska boende kunna fatta gemensamma beslut om elförbrukning, värme och investeringar i exempelvis solceller eller batterilagring. Modellen bygger på att tekniken bara är effektiv om människor förstår den, vill använda den och känner sig delaktiga. Fastighetsförvaltning blir därmed inte bara en teknisk eller ekonomisk fråga, utan också en fråga om delaktighet och design.

Ett annat projekt, som leds av Södertörns högskola, undersöker hur information om energiprestanda påverkar människors bostadsval. Här ligger fokus på hur köpare söker information, vilka uppgifter som påverkar deras beslut och hur detta kan kopplas till marknadsföring och utformning av bostäder. För byggföretag och mäklare kan detta innebära att energiprestanda inte längre är en sidouppgift i prospektet, utan en avgörande konkurrensfaktor som måste paketeras på rätt sätt.

Chalmers tekniska högskola driver ett projekt som integrerar användarbeteende och hållbarhetsanalys i produktutveckling. Även om projektet i första hand riktar sig mot industridesign, har det tydliga implikationer för byggsektorn: hur påverkar till exempel ett fönsters utformning, en vitvaras gränssnitt eller ett materials yta människors energianvändning? Byggprodukter som är tekniskt effektiva, men som inte används som tänkt, kan i praktiken bli ineffektiva. Projektet utmanar därmed dagens produktstandarder, som ofta utgår från labbmiljöer snarare än faktisk användning.

I andra delar av programmet undersöks hur gamla tiders energisnåla lösningar kan tolkas om i modern design. Här finns en historisk linje som också präglar SVID\:s tidigare arbete. Under flera år har SVID fungerat som programkansli för ”Design för energieffektiv vardag” och varit en viktig aktör i att koppla samman akademi, designpraktiker och industrin. Bland de tidigare projekten finns delningslösningar för eldrivna trädgårdsredskap i flerbostadshus, urbana odlingar i parkeringshus, och design för boendegemenskaper med lägre resursanvändning.

Gemensamt för både tidigare och nuvarande satsningar är en tydlig betoning på användarperspektivet. Det räcker inte att bygga energisnålt – det måste också vara lätt att leva energisnålt. För byggbranschen innebär det att design och arkitektur inte längre bara handlar om yta och funktion, utan också om beteende och vardaglig interaktion. I förlängningen kan detta påverka allt från byggnormer och certifieringar till drift, förvaltning och kunddialog.

Tidigare SVID-projekt med koppling till bygg och fastighet

• Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst* – delningsplattform för eldrivna verktyg i flerbostadshus, i samarbete med Husqvarna.

• Delade boendeformer och gemensam förvaltning* – testbäddar för resurseffektiva boendemiljöer, med fokus på delaktighet.

• Design för urbana odlingar* – omvandling av parkeringshus till energisnåla odlingsmiljöer i urbana miljöer.

• Smarta hem i praktiken* – användartester av energistyrning i hushåll, med fokus på gränssnitt och vardagsanvändning.