2023 vann FOJAB och Ramboll den öppna internationell tävlingen med förslaget Crafting Keldur – Where Art, Science & Recreation Unite, som är en utvecklingsstrategi för ett 116 hektar stort område i östra Reykjavik. Nu har den formella planeringsprocessen inletts efter beslut i Reykjaviks kommunledning.
Den nya stadsdelen Keldur är idag i huvudsak landsbygd. Inom några år kommer området att trafikeras av ett högkvalitativt busstransportsystem som förbinder stadsdelen med Reykjavik centrum och andra viktiga platser i huvudstadsområdet. Den nya stadsdelen ska utmärkas av bland annat hållbar mobilitet, cirkularitet, energiomställning och klimatneutralt byggande.
Förslaget bygger på en för Island helt ny typ av tät och sammanhållen, men samtidigt flexibel och dynamisk stadsstruktur. En snabbusslinje, Borgarlína, blir ryggraden för nära kollektivtrafik. Ett viktigt fokus är att sänka stadens och invånarnas bilberoende för att möjliggöra en hållbar livsstil med fokus på livskvalitet.
– Vi har väldigt många bilar i Reykjavik och eftersom staden växer snabbt ökar fordonsflottan i huvudstadsområdet med 60–70 bilar per vecka. Det är en enorm utmaning för oss och en trend som måste brytas, förklarar Dóra Björt Guðjónsdóttir, ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden, i en intervju med FOJAB.
Politikerna i Reykjavik ser att minskat bilberoende har betydelse för att locka fler unga att bosätta sig där.
– Många unga som bott några år i andra länder har vant sig vid ett liv utan bil. Ska vi kunna konkurrera om arbetskraften behöver vi bygga ett samhälle som gör det möjligt att leva så, säger hon.
Hur gör man då för att få människor att ändra beteenden och skapa nya sätt för mobilitet?
Caroline Mattsson är affärsområdesansvarig för Robusta transportsystem på Trivector. Hon säger att vi påverkas av både attityder, normer och värderingar.
– Det här ser olika ut för olika människor eller grupper i samhället eftersom vi befinner oss på olika nivå av medvetenhet om vårt agerande och benägenhet att förändra vårt beteende.
Vanans makt är mycket stark när det gäller val av transport. Om vi ska tänka om måste det finnas tydliga alternativ som kan konkurrera med våra önskemål gällande faktorer som ekonomi, tid och bekvämlighet, säger Caroline Mattsson.
– Det handlar om att göra det enklare att resa med kollektivtrafik eller cykel och svårare att resa med bil. Att kombinera en snabb busslinje, som i fallet med Keldur, eller bred prioriterad cykelbana med färre bilparkeringsplatser placerade längre från bostaden och bra och säker cykelparkering precis vid bostaden är ett sätt.
Om det även finns livsmedelsaffärer, förskolor/skolor och annan vardagsservice inom gångavstånd är de fysiska förutsättningarna för låg bilanvändning bra, hävdar hon.
Men räcker det då för att vi ska tänka om?
– Information, praktisk rådgivning och att få testa att resa kollektivt eller med elcykel kan vara avgörande.
Caroline Mattsson är för att arbeta med både piska och morot, men då genom att göra det lite krångligare och dyrare att använda bil, och lite enklare att använda hållbara färdmedel.
Flygskam har diskuterats flitigt när det gäller val av resor internationellt. Är skam rätt väg att gå?
– Det finns indikationer på att det kan funka i vissa grupper och för vissa personlighetstyper, men det finns en stor risk att det leder till polarisering och att människor i en viss grupp blir mer bergfast övertygade om sin värdering och absolut inte kan ändra sig, säger Caroline Mattsson.
Nyckeln kan istället handla om att hitta legitima argument för förändring som passar just den specifika gruppen.
– Ofta är det inte miljö och klimat, utan handlar mer om hälsa, ens familj och barn, tidsvinster eller vad som helst. Jag hörde om medarbetare på en manligt dominerad arbetsplats som började cykla på grund av hälso- och träningsskäl, men också för att kunna jämföra sina coola dyra cyklar och pulsklockor.
Våren 2025 ska planprogrammet för Keldur skickas ut på samråd och vara klart för antagande mot slutet av 2025 eller början av 2026.
ByggVesta bygger miljövänliga hyresrätter i svenska tillväxt- och studentområden. 2040 ska de vara klimatneutrala. Bolagets vd Jenny Jonsson utsågs till Framtidens kvinnliga ledare 2022. Såhär säger hon om framtidsutsikterna inför nästa år.
Åsa "Betongbruden" Karlström har slut på sin årskvot av arbetslust. Men betongen måste ut ändå.
Vi ställde frågan till partnerföretagen som stöttar Byggframtid.se Swisspearl ser stora möjligheter med AI och digitalisering för arkitekter och byggare. Energirenovering, cirkularitet och återbruk är tre viktiga fokusområden nästa år.