Klimatanpassning går för långsamt – trots tydliga risker

En majoritet av kommunerna anger att de genomfört någon form av klimatanpassningsåtgärd. Det kan handla om förstärkta dagvattensystem, översvämningsskydd eller gröna ytor som dämpar värme. Men bara fyra av tio har en handlingsplan som visar hur arbetet ska följas upp och finansieras. Ännu färre utvärderar effekterna av sina insatser.

Skillnaderna är stora mellan olika kommuner. IVL skriver att över hälften av kommunerna hamnar under genomsnittet och hela 43 kommuner under tio poäng, (maxpoäng är 33).

Endast 40 % av kommunerna har handlingsplaner för klimatanpassning, och endast 43 % följer upp och utvärderar sitt arbete. Det är alltså inte bara åtgärder som saknas, utan även struktur och långsiktighet.

IVL betonar att klimatanpassning inte får stanna vid enstaka åtgärder, utan kräver förankring, resurser och systematik. Arbetet går framåt, men i för långsam takt för att möta de ökande riskerna.

I 2025 års rankning av klimatanpassningsarbetet placerade sig Norrköping och Boden i topp, med 33 poäng vardera vilket de även gjorde i 2023 års undersökning.

Rapporten lyfter fram flera förklaringar till topplaceringen. När det gäller Norrköping grundar sig resultatet i en tydlig politisk prioritering och styrning, där klimatanpassning är förankrad på högsta nivå och resurser har avsatts för att driva arbetet. Kommunen arbetar systematiskt och långsiktigt, med klimatanpassning inskriven i översiktsplaner, riktlinjer för vattenhantering och andra styrdokument.

Norrköping gör också lokala riskanalyser: de kartlägger översvämningsrisker, använder sensorer för att mäta värme och identifierar särskilt utsatta områden. Dessa underlag används sedan för att prioritera åtgärder, som dagvattenlösningar i Vilbergsparken och Inre hamnen eller värmechecklistor inom vård och omsorg.

Kommunen utmärker sig dessutom genom bred samverkan med forskare, SMHI, kommunala bolag och räddningstjänst och genom att följa upp och utvärdera resultaten av insatserna. Det gör att erfarenheter tas tillvara och arbetet hela tiden kan förbättras.

Vad behöver fler kommuner tänka på?
IVL:s experter betonar i rapporten att klimatanpassning måste bli en integrerad del av all samhällsplanering. Det handlar om att:

• Förankra och organisera (Steg 1). Beslut i fullmäktige/nämnd, tydliga mål, ansvar och avsatta resurser – annars blir arbetet fragmenterat och personberoende.
• Känna riskerna (Steg 2). Komplettera länsstyrelsens underlag med lokalt anpassade analyser, t.ex. detaljerade översvämningskarteringar, och arbeta med flera tidshorisonter och scenarier.
• Bredda åtgärdsmenyn (Steg 3). Ta fram åtgärdskatalog som spänner från tekniska skydd till naturbaserade och sociala lösningar; följ upp och lär av jämförbara kommuner.
• Välja rätt åtgärder (Steg 4). Bedöm effekt på sårbarhet, kostnadseffektivitet, synergier och robusthet – inte bara det som är lättast att räkna på. Dokumentera varför åtgärder väljs.
• Säkra genomförandet (Steg 5). Upprätta handlingsplan med tidplan, ansvar och finansiering; integrera i ÖP, detaljplaner, VA- och beredskapsplaner för långsiktig effekt.
• Följa upp effekterna (Steg 6). Bygg struktur för att utvärdera resultat och effekter, inte bara om åtgärderna blivit gjorda; använd indikatorer anpassade till lokalt sammanhang.

– Utmaningen är inte att förstå att klimatet förändras, utan att omsätta den kunskapen i långsiktiga beslut och investeringar, skriver IVL i rapporten.

Toppkommunerna 2025

1. Norrköping – 33 poäng (vinnare efter utslagsfrågor)
2. Boden – 33
3. Helsingborg – 32,5
4. Kristianstad – 32,5
5. Linköping – 32,5
6. Lomma – 32,5
7. Arvika – 32
8. Göteborg – 32
9. Stockholm – 32
10. Botkyrka – 31,5