MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
Forskare varnar: förtätning och brist på grönska förstärker värmerisker i städer. Klimatanpassning kräver träd, skugga och social rättvisa.

Framtidens värmeböljor ur ett medicinskt perspektiv

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Värme ses nu som det allvarligaste klimatrelaterade hotet mot folkhälsan i Sverige. Samtidigt förtätas många svenska städer, ofta på bekostnad av gröna ytor och träd. I en artikel i Läkartidningen (nr 10, 2025) lyfter forskare vid Uppsala universitet och SMHI fram hur klimatanpassning måste ta hänsyn till både urban struktur, sociala skillnader och byggd miljö.

Städer med mycket asfalt och lite grönska tenderar att skapa urbana värmeöar – mikroklimat där temperaturen under värmeböljor kan ligga flera grader över omgivande landsbygd. “Det ökar risken för sjuklighet och död i utsatta grupper, till exempel äldre, multisjuka och personer med låg inkomst”, enligt rapporten.

Ett särskilt fokus riktas mot bebyggelsens utformning. Svenska bostadshus är generellt inte byggda för höga sommartemperaturer och komfortkyla är ovanlig. Det gör att åtgärder i den yttre miljön – som trädplantering, skuggning och gröna korridorer – får direkt betydelse för inomhusmiljön.

Men det uppstår målkonflikter. Enligt nordiska riktlinjer bör minst 30 procent av stadsytan ha trädkronetäckning för att ge tillräcklig klimatanpassning. Samtidigt trycker bostadsbrist och exploateringsbehov på att varje kvadratmeter bebyggs. Grönstrukturplaner finns i många kommuner, men genomförandet haltar.

Varför presenteras då den här forskningsrapporten i Läkartidningen?

Artikeln lyfter även en rättviseaspekt: människor i resurssvaga områden bor oftare i byggnader med dålig isolering, låg energistandard och brist på grönska i närmiljön. De drabbas därmed hårdast av extremvärme. I planeringen måste sådana faktorer kartläggas, menar rapporten, med stöd av geodata och riktad analys.

Författarna efterlyser ökad sektorsöverskridande samverkan mellan kommunal planering, folkhälsa och fastighetsutveckling. I stället för att se klimatanpassning som en fråga för teknik eller byggstandard, bör den integreras i hela stadsbyggnadsprocessen – från detaljplan till gestaltningsprogram.

Varför presenteras då den här forskningsrapporten i Läkartidningen? Därför att klimatrelaterad övervärme har blivit en tydlig medicinsk riskfaktor. Under värmeböljor ses en statistiskt säker ökning av dödlighet i Sverige, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka. Inomhusmiljön spelar en avgörande roll, men är dåligt kartlagd.

Hälsoeffekter som uttorkning, förvärrade hjärt- och lungsjukdomar samt långvarig påverkan på äldreomsorg och vårdpersonal är centrala för sjukvårdens beredskap. Forskarna uppmanar därför vårdsektorn att inkludera värmerisker i sina riskbedömningar och rutiner för klimatanpassning.

Läs mer