Fler översvämningar – men få fastighetsägare vet att de bär ansvaret

Kraftiga skyfall, översvämmade källare och förstörda tekniska installationer är inte längre en ovanlig syn – klimatförändringarna gör att översvämningar blir allt vanligare. Trots det saknas ofta kunskap i fastighetsbranschen om vem som faktiskt bär ansvaret.

Många fastighetsägare – från villaägare till bostadsbolag – utgår felaktigt från att det är kommunens uppgift att skydda deras hus. Men enligt Sveriges nationella klimatanpassningsstrategi är det fastighetsägaren som ansvarar för att förebygga skador.

– Det är viktigt att öka medvetenheten om att fastighetsägaren har en nyckelroll. Det finns mycket man kan göra, även utan att bygga om hela fastigheten, säger Sofie Storbjörk, universitetslektor vid Tema Miljöförändring på Linköpings universitet.

Tillsammans med forskarkollegan Mattias Hjerpe har hon granskat hur fyra kommunägda fastighetsbolag i Linköping och Norrköping arbetar med översvämningsrisker. Totalt förvaltar de omkring 2300 byggnader – från flerbostadshus till äldreboenden och förskolor. Resultaten visar att riskerna är stora: ungefär hälften av hyreshusen och en tredjedel av samhällsfastigheterna ligger i områden med förhöjd översvämningsrisk.

Vid fältbesök på över 600 byggnader hittade forskarna återkommande brister. Problemen var så omfattande att fastighetsbolagen hade svårt att prioritera insatser.

– Vi vände på perspektivet och bad dem utgå från värsta tänkbara scenario: Vad får absolut inte hända? Skador på människor, teknisk utrustning och evakueringar av hyresgäster hamnade i topp. Genom att koppla dessa risker till konkreta svagheter i fastigheterna blev det tydligt vilka åtgärder som var mest akuta, säger Mattias Hjerpe.

Forskarna konstaterar att många insatser kan göras utan stora investeringar. Exempel är att installera backventiler, höja trösklar, använda vattentäta dörrar, flytta teknikrum från källare och se till att marken lutar bort från huset. Även att minska andelen hårdgjorda ytor kan ha stor effekt.

En annan viktig insikt är att öppet erfarenhetsutbyte spelar stor roll. Få bostadsrättsföreningar och små fastighetsägare har kunskap om vilka förebyggande åtgärder som finns – och många har en övertro på kommunens ansvar.

– Om stora bostadsbolag och kommuner börjar berätta vad de faktiskt gör, då kan andra följa efter. Det blir som en verktygslåda som fler får tillgång till, säger Mattias Hjerpe.

Forskningen har finansierats av Länsförsäkringsbolagens Forskningsstiftelse och resultaten har nyligen publicerats i de vetenskapliga tidskrifterna Building Research and Innovation samt Buildings.

Faktaruta: Översvämningsrisker i Sverige

• Ökande riskområden: Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har antalet områden med betydande översvämningsrisk ökat från 18 till 25 mellan 2018 och 2024.
• Värst drabbade områden: Städer som Göteborg, Malmö, Helsingborg, Arvika, Karlstad och Jönköping är särskilt utsatta för översvämningar.​
• Ökad nederbörd: SMHI rapporterar att intensiteten i skyfall har ökat med 10–20 % sedan 1990-talet, en trend som förväntas fortsätta.
  ​
• Stigande havsnivåer: Havsnivån längs Sveriges kuster har stigit med cirka 3 mm per år, vilket ökar risken för kustnära översvämningar.​
• Orsaker till ökningen: Klimatförändringar, urbanisering och otillräcklig infrastruktur bidrar till den ökade översvämningsrisken.​

Källor: MSB, SMHI