Årets unga fastighetskvinna: ”Förändring kan gå snabbt”

Amanda Tevell är vd på Hifab Advisory och vice vd för Hifab Group. Hifab är ett konsultbolag inom samhällsbyggnad som erbjuder oberoende rådgivning och ledning, med tjänster som omfattar strategi, projekt och teknik med fokus på förändring och utveckling.

Amanda Tevell leder Hifabs strategierbjudande i rollen som VD för dotterbolaget Hifab Advisory. Hon har över tio års erfarenhet av strategisk rådgivning inom samhällsbyggnad, och möter i rollen både fastighetsägare, konsulter och rådgivare inom sektorn.

– Jag är otroligt glad över att ha fått det här priset. Framför allt eftersom jag jobbar på konsultsidan och inte direkt inom ett fastighetsbolag, säger hon och dialekten avslöjar att hon kommer från Norrland, närmare bestämt Luleå.

Amanda har alltid haft ett starkt intresse för fastigheter och samhällsbyggnad. Från början ville hon bli arkitekt och valde att studera på Chalmers. Under utbildningen insåg hon att hennes passion låg i de strategiska frågorna, vilket ledde henne in på utvecklings- och managementfrågor inom branschen.

Efter examen började hon sin karriär på konsultbolaget Accenture. Senare rekryterades hon tillbaka till fastighetsbranschen och arbetade inom PE Teknik & Arkitektur innan hon kom till Hifab. Med sin bakgrund inom management och affärsutveckling har hon en stark position i att driva förändringsarbete i branschen.

Vilka är de största utmaningarna för fastighetsbranschen just nu?
– Det är ett snabbrörligt landskap, särskilt inom hållbarhet och energiomställning. Många bolag funderar på hur de ska positionera sig hållbart samtidigt som digitaliseringen accelererar. AI blir också en allt viktigare del av verksamheten.

Samtidigt visar undersökningar, bland annat från PwC att fastighetsbranschen inte är så snabb när det gäller att integrera AI i sitt arbete?
– Det stämmer. Jag tror att en förklaring till att innovationsgraden ibland är lägre i branschen är avtalskulturen. Fastighetsbolag arbetar ofta med långsiktiga avtal, till skillnad från till exempel retail, där man ständigt måste förnya sig för att behålla kunder. Det gör att utvecklingen ibland går långsammare.

Säkerhetsläget och den organiserade brottsligheten är en aktuell fråga. Hur påverkar det fastighetsbranschen?
– Sverige funderar på hur totalförsvaret ska förstärkas, och fastighetsbranschen spelar en viktig roll i det. Det handlar om att förstå sitt ansvar och hur man kan bidra till samhällsskydd och beredskap. Många myndigheter förväntar sig att fastighetsbranschen är en del av totalförsvaret och gör sin del. Här behöver många fundera på vad man kan bidra med och vad man har för ansvar.

Nyligen kom delegationen mot arbetslivskriminalitet med sitt slutbetänkande. Vad hör du från fastighetsbolagen om den här frågan?
– Många fastighetsbolag vet att det finns stora risker i leverantörskedjorna, men man har kanske tidigare blundat för det. Nu skärps kraven på transparens och kontroll, vilket är en välbehövlig utveckling. Det är absolut en framtidsfråga hur man hanterar det här på ett klokt sätt. Jag hjälper en del kunder som börjar ställa tydligare krav och de tvingas ibland söka personskydd. Det är känsligt att börja säga nej och inte accepterade strukturer som har varit. Jag tror att de flesta fastighetsbolagen är medvetna om att det här är en tickande bomb.

Du hävdar också att Fastighetsbolagens val av leverantörer är viktigt med tanke på geopolitisk utveckling?
– Det är många perspektiv att hålla koll på. Ta till exempel plötsliga handelstullar som kan tillkomma. Du vill kanske inte ha exponering mot vissa länder, eller premiera vissa länder. Fastighetsbolagen är ofta ganska små personellt, men omsätter mycket material, har många underkonsulter, så där har man en stor påverkan och ett ansvar.

Vad tror du om hållbarhetsarbetet inom fastighetsbranschen, nu när EU föreslår att dra ner på hållbarhetsredovisningskraven?
– Man ska separera hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete. Många kanske kommer att passa på att minska lite i sin rapporteringsomfattning, det är väldigt resurskrävande och ger inte alltid en riktig förflyttning. Jag tror att vi kanske kommer att få se en hållbarhetsrapportering som påminner mer om hur det var innan CSRD rullades ut, det vill säga att man får välja vilket ramverk och vilka stämplar man vill ha.

– Den starkaste intressenten ur ett rapporteringsperspektiv är inte lagstiftning, utan investerarsidan. De kommer att fortsätta fråga efter hållbarhetsdata för att få ha kvar sin gröna finansiering.

-Jag är helt övertygad om att hållbarhetsarbetet kommer att fortsätta. Om man zoomar ut lite spår man till exempel att fossilfri energi kommer att gå om det fossila i år. Det fossilfria växer exponentiellt, det är mindre risk och en stark global kraft.

-Jag tror också att bolagen efter regellättnaden kan lägga mer resurser på att väva in hållbarhetsarbetet i sin affärsstrategi.

Har du någon spaning kring framtidens innovationer inom fastighetsbranschen?
– Det handlar om att koppla rätt hållbarhetsfrågor till rätt del av affären och hålla koll på sina unika förutsättningar. För projektutvecklande bolag som har intressenter som bryr sig mycket om minskade utsläpp kan återbruk vara jättebra grej att satsa på. Om man har stor tyngd inom förvaltning skulle jag satsa ännu mer på energioptimering och omställning.

– Jag tror att de bolag som aktivt hjälper sina hyresgäster att leva mer hållbart kommer att få konkurrensfördelar, till exempel genom att erbjuda delade resurser eller hållbara transportlösningar.

Det låter som att du är optimistisk inför framtiden?
– Ja, absolut! Jag ser mycket positivt som händer, och förändring kan gå snabbt. För tio år sedan var det mycket svårare att driva hållbarhetsfrågor. Nu ser vi en växande medvetenhet och starka drivkrafter för omställning.