Fokus på biobränslen som alternativ till fossila bränslen.
Koldioxidutsläppen från kalkbränning i Sverige har minskats med mer än 36 000 ton per år. Det är resultatet av ett samarbete mellan Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet, Nordkalk AB och Energimyndigheten.
– Projektet fokuserar på att implementera biobränslen som alternativ till fossila bränslen i kalkugnar, vilket lyckats väldigt väl, säger Matias Eriksson, föreståndare för Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk och adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.
Projektet med namnet ”Förnybara energibärare vid produktion av bränd kalk” ska undersöka och visa på hur biobränslen kan införas som alternativ till fossila bränslen i kalkugnar. Ambitionen är att minska de fossila koldioxidutsläppen vid produktion av bränd kalk genom att främja användning av förnybara energibärare, till exempel restprodukter från skogs- eller jordbruk, eller förädlade biobränslen.
– Projektmålet är att minska koldioxidutsläppen från icke-förnybara energibärare i Nordkalk AB:s produktion av bränd kalk med 46 procent, vilket motsvarar 71 000 ton koldioxid per år, säger Matias Eriksson.
För att nå dit har projektet satt upp två delmål, att implementera 100 procent förnybara energibärare vid Kalkproduktion Storugns AB:s (KPAB) kalkugn i Lärbro, samt att integrera 30 procent förnybara energibärare vid Nordkalk AB:s kalkugn i Köping.
– Nordkalk har nått anmärkningsvärda framgångar med att ersätta kol med biobränslen vid kalkugnen i Köping, säger Matias Eriksson och fortsätter:
Vid ugnen i Köping, som producerar högkvalitativ kalk för stål- och massakunder, har målet varit att 30 procent av bränslet skatt utgöras av biomassa. Då målet redan har uppnåtts är nu siktet inställt på 50 procent. Nu genomförs också försökskörningar med 100 procent flytande biobränsle vid KPAB på Gotland, ett bolag med Nordkalk som majoritetsägare. Resultatet från testerna möjliggör en utvärdering av biobränslets lämplighet för kontinuerlig drift.
Vi sidan av de praktiska implementeringsstödet till Nordkalk och KPAB har forskare och doktorander vid Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk även genomfört laboratoriestudier som undersöker utvalda biobränslen i simulerad industriell miljö.
– I dessa studier utvärderas biobränslenas inverkan på kalksten, bränd kalk och på eldfasta material under kontrollerade förhållanden, vilket ger detaljerad förståelse för de möjligheter och begränsningar som följer med bränslebyten, säger Markus Broström, professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.
Projektet har resulterat i ett antal publikationer.
Läs mer om publicerade studier vid Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.