Att sortera rätt ska vara lätt – och kosta om man gör fel. Det är principen som nu införs på olika ställen i Sverige.
Johan Braw är fastighetskonsult och hjälper fastighetsbolag och hyresvärdar att skapa tydlighet och trygghet.
Fastighetsnära insamling av avfall är ett bekymmer på många platser. Precis som ostädade tvättstugor väcker irritation, så är gemensamma soprum ofta en källa till konflikt. Hur ska man få alla att göra rätt?
I Rosengård förde hyresvärden dialog med de boende innan ett system som bygger på kameraövervakning infördes.
– Hyresgästerna tillstyrkte med en överväldigande majoritet att hyresvärden ska ta betalt av alla som gör fel, säger Johan Braw.
Han hämtar stöd för sitt resonemang hos Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som har skrivit boken ”Förorten” som bygger på hundratals intervjuer med boende i Bergsjön och Hjällbo – två av Göteborgs så kallade utsatta områden.
Tillsammans med docent Jacob Sohlberg och allmännyttan i Malmö (MKB) har han även gjort attitydundersökningar i bostadsområdena Rosengård och Nydala i Malmö. Deras undersökningar visar att de boende efterfrågar regler som upprätthåller ordningen i området. Och man vill ha en pålitlig aktör som kan se till att reglerna efterlevs. Enligt Peter Esaiasson har hyresvärdarna både resurser, position och räckvidd för att spela den rollen.
Enligt Skanskas färska Bostadsrapport som beskriver hur vi vill bo 2035 svarar 74 procent att bostaden ska ligga i ett tryggt område. De som svarat på enkäten svarar att det som bidrar till trygghet är bland annat gemenskap med grannar och övervakningskameror.
Att sortera rätt ska vara lätt – och kosta om man gör fel. Det är principen som nu införs på olika ställen i Sverige.
Johan Braw har hjälpt MKB att införa systemet att hyresgäster som inte följer de gemensamma reglerna får hem en räkning.
– Det är inte böter eller avgift, utan juridiskt sett ett skadestånd som motsvarar hyresvärdens merkostnad på grund av regelöverträdelsen. I de flesta fall är det några hundralappar.
Enligt Johan Braw är majoriteten bland de boende för systemet. Alla ska känna till reglerna och konsekvenserna blir de samma för alla som bryter mot dem. Detta lägger grunden för ökad social hållbarhet, menar han.
– Trygghet och tillit kan aldrig uppstå om inte en mycket stor majoritet följer gemensamma regler. Man kommer aldrig runt den frågan. Kontroll och konsekvens är helt avgörande metoder för att vi människor ska följa regler, säger han och jämför med parkeringsböter och gula och röda kort inom idrotten.
En annan inspirationskälla är Nobelprisforskaren Daniel Kahneman, professor i psykologi, som studerar hjärnans beslutsprocesser.
– Den mänskliga hjärnans förlust-aversion, det vill säga risk för förlust styr oss mer än möjlighet till vinst. I Sverige vill vi ju så gärna bara jobba med morötter, säger Johan Braw.
Att filma i soprummen är tillåtet om fastighetsägaren följer kamerabevakningslagens och dataskyddsförordningens villkor. Åtgärden ska kommuniceras till de boende, enligt GDPR.
– Det är också viktigt att löpande berätta för hyresgästerna att kontroll och konsekvens hela tiden sker – detta för att de ska känna tillit till att rättvisa upprätthålls i området, säger Johan Braw och fortsätter:
– Rättvisa är en mycket viktig mänsklig preferens, och varje dag som skötsamma hyresgäster ser fuskare få fortsätta utan konsekvens, är en risk för hela området. Den största risken är att de skötsamma resignerar. Den största vinsten är att vi får fram byn som fostrar barnet.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.