
Vad händer när handlingen ökar, men nyttan av återbruk, bevarande och lång livslängd inte syns i kalkylen? Här riktar vi hoppet och blicken till initiativen som kan täppa till luckorna i bygg- och anläggningssektorns klimatmått.

Tre av tio i byggbranschen uppger att användningen av återbruk har ökat på deras arbetsplats det senaste året. Det visar Ramirentrapporten 2026. Men någon nationell statistik som visar hur mycket byggmaterial som faktiskt återbrukas finns inte och Boverket beskriver fortfarande återbruket som begränsat.

Halmstads kommun köper 3 000 kvadratmeter återbrukade betongbjälklag från demonteringen av citygallerian Boulevard i Kristianstad. Materialet ska användas i byggandet av ett nytt bygg- och anläggningsgymnasium på Kristinehed.

I en tid när stora fastighetsägare pressas mellan klimatkrav, investeringsbehov och verksamhetsstörningar pekar Tekniska nämndhuset i Stockholm ut en annan väg än det rutinmässiga: att renovera det som redan finns. Här finns miljoner att spara.

I Haga Norra i Solna lyfter Fabege fram det återbrukade teglet som en central del i den nya stadsdelens arkitektur. I kontorshuset Kvarter 1 har fasaden murats med 355 000 återbrukade tegelstenar, och enligt bolaget kommer delar av teglet från Vedstaarups tegelbruk i Danmark och har tidigare suttit på andra byggnader. Kvarter 1 omfattar cirka 27 000 kvadratmeter och fungerar samtidigt som en avgränsning mot Frösundaleden och ett skydd för den inre miljön kring Mathildatorget.

I två artiklar har ByggFramtid visat hur cirkulärt byggande gång på gång fastnar i pilotprojekt – trots höga ambitioner och goda exempel. ByggFramtid har ställt frågor till Boverket och Upphandlingsmyndigheten om varför.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Gästkrönikör Sara Asmoarp, cirkulär affärsutvecklare på byrån Xvii, vill se ändrade cirkulära beteenden, framför allt inom det offentliga.

Vad har stadsutveckling gemensamt med en kakelugn som fungerat i 250 år? För samhällsbyggaren Louise Palm handlar båda om långsiktighet, enkelhet och att bygga miljöer som människor trivs i.